lt42hansa

Hans – en efterfrågad talare

lt-personligt

Vad händer när människor stängs ute från samhällsutvecklingen? Den frågan har sysselsatt Hans Abrahamsson i hela hans yrkesverksamma liv – i fjärran länder och på hemmaplan.
Nu skulle han kunna vara pensionär, men det vill han inte. Kärleken till jobbet som fredsforskare är stark. Så stark att han trotsade sviterna efter en brusten kroppspulsåder och dubbelsidig stroke – och kallas nu mirakelmannen i sjukvården.

Hans Abrahamssons ögon lyser av nyfikenhet. Han pratar snabbt och engagerat när han tar emot i huset i Aspenäs med utsikt över sjön.
– Jag har inte dåligt samvete för att jag bor så fint, men jag önskar att fler kunde bo så, säger han.
Och berättar att huset är byggt av hans pappa, som köpte en sommarstuga på Strandvägen för snart 60 år sen.
Egentligen hade han tänkt sälja när hans mamma inte ville bo här längre, men en kompis fick honom på andra tankar och det är han glad för idag.
Nu är huset hans fasta punkt mellan alla uppdrag och resor landet runt – och i världen.
Även om resorna i Sverige numera är fler än de utomlands.
– Ja, dom ringer från många kommuner och vill att jag ska komma och prata, säger han och ser ut som om han inte riktigt förstår varför.
Men frågan som kommunerna vill ha svar på är hur man ska hantera de ökande klyftorna i samhället och det utanförskap, som ofta syns utåt som våldsamma handlingar.
– Det handlar dock inte bara om unga arga män, som på olika sätt lever ut sin ilska. Jag oroar mig också över alla unga tjejer och kvinnor som mår dåligt och vill skada sig själva.
– Undersökningar visar att 30 procent av unga kvinnor söker hjälp för att få antidepressiva medel för att orka leva. Det bekymrar mig, säger han.

Han var en välrenommerad freds- och utvecklingsforskare i ett globalt perspektiv när han för några år sen fick frågan om han ville hålla i ett stort forskningsprojekt i Malmö. Där fick han en gästprofessur, samtidigt som han bidrog med kunskap till Malmös stads hållbarhetskommission.
Det handlade just att undersöka de ökande klyftorna, och varför det blir så fel när man vill så väl. Nu leder han ett liknande forskningsprojekt i Göteborg.
Den enda lösning till fred han ser är dialog och att inte sopa konflikter under mattan.
När han tog uppdraget i Malmö hade han tidigare bara jobbat med globala konflikter. Men han upptäckte ganska snabbt att det finns en gemensam nämnare i alla konflikter – utanförskap.
Själv upptäckte han världen när han som 24-årig, färsk ekonom skickades till Algeriet av sitt företag för att bygga upp en infrastruktur för transporter.
– Jag upptäckte en ny ekonomisk världsordning, som jag inte ens visste fanns.  Det ändrade mitt liv.
Den unge Hans tog tjänstledigt för att läsa på universitetet i Alger. Men först fick han gå en snabbkurs i franska – i Paris. Det var i mitten på 70-talet och när det uppstod en konflikt i landet, blev det grunden för hans D-uppsats i nationalekonomi – och där fick han också sina första kontakter med Sida.

Det blev starten på ett långt och brokigt, internationellt yrkesliv där han framför allt jobbat med biståndsfrågor för Sidas räkning. Under flera år bodde han i Mozambique, där första uppdraget var att bygga upp ett åkeri för mattransporter. Men när kriget bröt ut i full skala användes transporterna i stället för att rädda liv.
Samtidigt höll han kontakt med den akademiska världen i Sverige där han blev lockad till Göteborgs universitet och den nya institutionen för freds- och utvecklingsforskning i ett nord-sydperspektiv. Hans uppgift blev att titta på krigets orsaker och hans slutsats blev att konflikter uppstår när människor utestängs från inflytande och möjlighet att påverka.
När han, mot allas inrådan, levererade denna insikt till ledningen för landet Mozambique, så köpte de den. Resultatet blev att landets överbefälhavare och vice försvarsminister, båda kom till Göteborgs universitet för att gå en masterutbildning designad Hans Abrahamsson.
Han får något mörkt i ögonen och eftertänksamt i talet när han talar om krigets Mozambique.
– Jag reste oerhört mycket under den tiden och jag kom väldigt nära krigets brutalitet.  Jag såg mycket hemskt och jag hade arbetskamrater som mördades under fruktansvärda omständigheter.
– Men på något konstigt sätt klarade man av att skärma av sig och göra jobbet.
Trots all ondska han upplevt, tror Hans Abrahamsson ändå på det goda i människan. Han berättar att man på Sida ofta pratade om det svarta hålet.
– Mitt uppdrag var att resa runt i Afrika och leta efter det svarta hålet. Men jag hittade aldrig något svart hål. Jag hittade bara vardagshjältar.
– Vardagslivet pågår alltid och människor fortsätter att älska och bry sig om varandra mitt i ett brinnande krig. Trots de mest ohyggliga förhållanden, så har människan en enastående överlevnadsinstinkt.

Han säger att han aldrig har träffat någon människa som innerst inne inte vill vara anständig
– Jag kan fördöma och vägra acceptera en människas handlingar, men jag kan alltid hitta en ändamålsenlighet i det de gör utifrån hur de upplever den situation de befinner sig i.
Hans menar att utveckling pågår ständigt och att allt är förändringsbart.
– Så vi måste fortsätta jobba. Jag ser hur unga studenter bara blir klokare och klokare och det ger mig hopp. Men jag ser också hur viktigt det är att alla människor behöver känna sig behövda.
Och så är vi tillbaka där vi började – konflikter uppstår när människor stängs ute från samhällsutvecklingen. Det gäller oavsett om man lever i Algeriet, Mozambique, Malmö eller Göteborg.

Själv är han uppvuxen i en vanlig kärnfamilj i en tvåa i Göteborg. Han talar varmt om sina föräldrar och kallar sin mamma för den ”allra klokaste”. Men han var ett livligt och energiskt barn som orsakade sina föräldrar en och annan bekymrad rynka, vilket fortfarande verka sitta som en tagg i hjärtat.
Själv lever han inte i en vanlig kärnfamilj. Han och hustrun har nämligen valt att vara särbo med var sitt hus i Lerum.
– Det är nog bäst så. Vi är båda lika energiska och behöver vårt utrymme, förklarar han.
Men han understryker att familjen tillbringar mycket tid tillsammans.
För sju år sen ställdes livet på sin spets. Hans var på väg till Indien, men hamnade i stället på operationsbordet när hans kroppspulsåder sprack. Detta ledde till en dubbelsidig stroke och familjen gavs inget hopp om att återfå sin gamle make och pappa – om han överhuvudtaget skulle överleva.
Men Hans kom tillbaka, snabbare än vad alla trodde.
– Det bildades nya nervceller i hjärnan på ett förunderligt sätt.
Han fick beskedet att han aldrig skulle kunna återgå till sitt gamla jobb. Men det gjorde han, bara något år senare – på ren och skär vilja.
– Dom kallar mig mirakelmannen, säger han och ler.

Hans berättar att han numera har lagt om livsstil och med hjälp av nya kostvanor och daglig stavgång gått ner 25 kilo på drygt ett år.
– Jag slutade med bröd och socker, och skar ner rejält på potatis och pasta. Och så går jag mina promenader. Jag har nog aldrig mått så bra som nu.
I snart två år har han varit involverad i ett nytt forskningsprojekt för Göteborgs stad. Ett projekt som pågår till och med 2016. Så minst så länge tänker han i alla fall fortsätta att jobba.
Parallellt åker han runt i landet och föreläser i syfte att försöka stoppa utvecklingen mot allt mer ökande klyftor i samhället.
Hans lösning är dialog, att man måste riva innanförskapets murar för att kunna hantera utanförskapet och satsa på en social investeringspolitik.
– Skapa sociala fonder för förebyggande arbete, uppmanade han politikerna i Lerum på en föreläsning förra året.
– Det finns ingen återvändo. Det krävs andra förhållningssätt till sociala utgifter. Det handlar inte om kostnader utan om en investering.

  • Christina Lundin
En kommentar
Dela innehållet

Skriv en kommentar

  1. Intressant artikel om Hans Abrahamsson´s liv och verksamhet. Det som jag också upplever under mina resor är att man hitta vardagshjältar bland fattiga och utsatta människor och det är väl det som vi frägar oss oftast ” Var får dem styrka ifrån” när vi i vår privilegerade värld förlora fotfäste ?

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

veckansluncher