Foto: TV4
Foto: TV4

Alexandra bär på en hemlighet

FLODA

Alexandra Broberg älskar landet och bondgårdar och blev överlycklig när hon kom med i tv-programmet Farmen, ett program som hon alltid följt med stort intresse.
Vad hon inte visste var att hon skulle känna sig som att bo i ett fängelse och att hon ville lämna efter två dagar.
Det var hennes envishet och vänskapen med Timmy som gjorde att hon blev kvar. Hur länge behåller hon för sig själv.

– Jag har alltid följt Farmen, så halv åtta på kvällen har varit en helig tid för mig.
– Så här i efterhand önskar jag att jag inte fått den här erfarenheten. Jag har fått en helt annan syn på programmet och för mig har charmen försvunnit.

Det var i januari förra året, då Alexandra jobbade som liftvakt i Dalarna och var uttråkad, som hon sökte till Farmen. Hon skickade in galna bilder på sig själv och berättade att hon är pigg och glad och har stor portion energi. Och att hon är halvgalen.
– Jag fick komma på intervju och jag var helt salig. Det var många tester, psykologiska och fysiska samt läkarundersökning, men jag tyckte nästan allt var för lätt.
– En vecka senare ringde de och berättade att jag var en av de 14. Jag blev naturligtvis jätteglad.

Stora äventyret
I början av juni var det dags för det stora äventyren. Alexandra berättar att hon inte fick någon information om vad som skulle hända, bara en sms-biljett till tågresan.
– Det kändes skumt och jag backades nästan redan då, men åkte ändå iväg. Under resan hade jag mycket telefonkontakt med min mamma.

Väl framme blev hon upphämtad och sattes i en bil. Hon blev tillsagd att hon inte fick prata med någon av de andra deltagarna. Därefter blev de körda till ett hus där de fick var sitt rum. De fick bara lämna rummet för toalettbesök.
– Jag var livrädd och hela situationen var väldigt obehaglig. Jag hade fortfarande min telefon och hade hela tiden kontakt med mamma genom viskande samtal. Vi fruktade att jag blivit kidnappad av en sekt.

Förstår tanken
Alexandra säger att hon förstår att produktionsteamet inte ville att de 14 skulle lära känna varandra innan filmandet startade.
– Tiden på Farmen hade säkert blivit roligare om det inte börjat på det här viset.
– Efteråt pratade vi om det som en fängelsetid och jag tog det kanske hårdare än vad de andra gjorde, eftersom jag är van att vara väldigt fri och dessutom är jag en tjötröv.

Dagen därpå, när deltagarnas packningar kontrollerats, var det dags att lämna från sig mobilen. En tung stund för Alexandra, som ändå var förberedd på att det skulle ske. Därefter fick hon på sig en ögonbindel innan bilen tog deltagarna till farmen, där kamerorna började rulla och deltagarna äntligen fick prata med varandra.
– Nytt för i år var att vi delades in i tjej- och killgrupper, vilket egentligen inte passar mig då jag funkar och gillar killar bättre. Med dem måste jag bara prata och jag är en flörtig person.
– Den här uppdelningen var inte så lång tid och efter ett tag var jag glad för den, för nu hade jag gett tjejerna en chans.

Alexandra berättar att hon kallades för pojkflickan och säger att det kanske stämmer.
– Jag skitar gärna ner mig och klipper hellre av naglarna än att de går av. Jag är inte rädd för att ta i och tycker om tunga jobb som att hugga ved.

Glömde bort filmarna
Det första dygnet tyckte Alexandra att det var jobbigt att bli filmad hela tiden, men säger att hon sedan glömde bort att det skedde.
– En del dagar var väldigt tråkiga och det hände inte så mycket. Då blir jag väldigt rastlös. Jag har svårt att hantera när jag inte får utlopp för min energi. På Farmen blev jag så trött och kunde gå och lägga mig mitt på dagen. Hemma sitter jag aldrig still i soffan efter en arbetsdag.

Ett av Alexandras mål med Farmen var att lära sig mjölka kor. Hon tyckte om att gå ut till kossorna tidigt på morgonen och göra så som hon blivit lärd.
– Jag blev duktig på att mjölka och fick fina råd av Gutta. Jag hade fått jobb direkt som mjölkare om man skulle göra det manuellt.
– Jag älskar att vara i ladugården och jag älskar Gutta, som är en störtskön gubbe. Han är ordentlig, men rolig, och inte alls så grinig som han verkar i programmet.

Alexandra berättar att hon ganska fort förlorade humöret, att hon var trött och hungrig och inte sig själv. Redan dag två föll hon i tårar och ångrade sitt deltagande djupt. Det störde henne att hon aldrig fick vara i fred och ofta gömde hon sig på logen. Det hjälpte dock inte för filmteamet var snabbt på plats.
– Om jag inte hade varit tävlingsmänniska hade jag gett upp, men jag är en envis person.

Vänner åkte ut
Hon berättar också hur känslosamt det var när vänner åkte ut ur tävlingen. Hon säger att alla känslor blev så förstorade.
– Jag lipade på logen och många gånger var jag glad att jag hade min vän Timmy, som jag gjorde allt med. Hade inte han funnits hade jag lämnat direkt.
– När vi skildes var det helt galet att inte ha honom vid min sida. Vi är fortfarande vänner och han om någon vet hur jag mådde.

När Farmen var över för Alexandras del insåg hon hur påverkad hon blivit och att tiden förändrat henne.
– När jag kom hem till Floda ville jag bara vara i fred och inte prata med någon. Jag var livrädd för hur jag skulle vinklas i programmet och det skrämde mig mycket.
– Jag mådde helt enkelt jättedåligt.

Köpte en cross
En vecka efter att Alexandra kommit hem köpte hon det hon drömt om – en cross. Hon hade tidigare träffat en kille som hade en tung motocross, men nu köpte hon en 250 kubikare. Att det var galet roligt att köra visste hon sedan tidigare.
– Första gången jag körde min cross vurpade jag och bröt nyckelbenet. Jag blev sängliggande i flera veckor och fick morfin mot smärtorna.
– Det var en jobbig tid med många tankar och jag mådde inget vidare. Nu har jag mognat och mår bra igen.
Alexandra är uppvuxen på landet och hästar har alltid varit hennes största intresse. Först bodde familjen på en hästgård i Fly och senare i Västra Bodarna innan de flyttade till Floda.
– Jag vill bo på landet och är trött på att bo centralt i Floda. Det tär på mig och jag pendlar gärna en timme bara jag får bo på landsbygden.
– Jag letar efter ett hus nu och har budat som en dåre, men allt blir väldigt dyrt. Jag kan inte köpa ett rent renoveringsobjekt, men en hel del kan jag fixa själv, eftersom jag är händig.

Trivs som rörmokare
Efter att ha arbetat på några förskolor i kommunen och på Statoil i Sävedalen samt liftvakt i Dalarna började Alexandra ett nytt jobb för en dryg månad sedan. Nu är hon rörmokare på Lerums kommun.
– Jag stortrivs och det är en sjuk trygghet att ha ett fast jobb. Jag kan vara kvar där under lång tid.
– En dag fick jag prova på att köra grävmaskin och det var otroligt roligt. Kanske tar jag grävmaskinkort om något år.

Klar framtidsbild
Hur framtiden ser ut har Alexandra en klar bild av. Hon älskar barn och vill ha minst två, kanske tre. Vad de ska heta har hon redan bestämt, men vill inte avslöja vad. Och så väntar hon på rätt man.
– Jag hoppas han dyker upp snart, så att vi gemensamt kan bygga ett hem, men annars får jag göra det själv så länge. Jag kan inte bara sitta och vänta på att den rätte dyker upp.
– Jag vet inte var han befinner sig just nu, men han kan sluta med det och visa sig. Jag är färdig med kroglivet och väntar på honom. Den gubben jag väntar på är den som ska begrava mig.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

veckansluncher