• idésprutor. Ungdomarna i Nääs Ridskoleförening har arrangerat flera aktiviteter och bidrar med många kreativa idéer för verksamheten. Från vänster: Märta Gunnarsson, Sara Larsson, Jenny Larsson och Selma Lundin. Foto: Daniel Elfvelin
  • Foto: Daniel Elfvelin
  • Foto: Daniel Elfvelin
  • Foto: Daniel Elfvelin
  • Foto: Daniel Elfvelin

Ryttarna på Nääs har fått tillbaka framtidstron

RIDSPORT

Med en förening i konkurs och en förfallen anläggning fanns en känsla av hopplöshet.
Men med hjälp av många pusselbitar byggs verksamheten upp bit för bit och ungdomarna växer med ett större förtroende.

Märta Gunnarsson, Selma Lundin och systrarna Sara och Jenny Larsson går omkring inne stallet och spanar in vilka hästar som står i sina boxar. De ska utse en häst för fotografering, och det krävs en stunds överläggning innan de utser islandshästen Solis till det ärofyllda uppdraget att vara poster girl i den kommande artikeln i LT.

För drygt ett år sedan hade det här valet varit betydligt enklare. Då stod i princip varje box tom i det då nedgångna stallet. Ridskolans hästar var borta efter att Nääs Ryttarförening gått i konkurs och nästan alla privatryttare hade lämnat stallet med sina hästar.
– Det blev jättetomt och det kändes som en pusselbit fattades, minns Jenny Larsson.

Kvartetten beskriver hur det sammansvetsade stallgänget splittrades och försvann till föreningar i Alingsås, Göteborg och Gråbo. Till råga på allt var de tvungna att skiljas från sina älskade hästar.

Ett antal engagerade personer satte dock igång med en räddningsaktion för fortsatt ridverksamhet på Nääs. Paret Sara Engberg Weimén och Hans Engberg lockades tillbaka till Lerum för att bedriva ridskola och startade Nääs Ridcenter, och föreningen återuppstod via två klubbar – Nääs Ridskoleförening och Nääs Hästsportförening, som enbart är inriktad på tävlingsverksamhet.

Fick nytt hopp
Samtidigt letade kommunen efter en juridiskt tillåten väg för att kunna hjälpa till med pengar för att rusta upp den slitna anläggningen. Lösningen blev ett bidrag på 3,5 miljoner kronor till anläggningens ägare, August Abrahamsons stiftelse.
– Först tänkte man att det aldrig mer skulle bli ridning på Nääs, men sen fick man nytt hopp, säger Sara Larsson.

I slutet på november firade Nääs Ridskoleförening ettårsjubileum, där man kunde konstatera att återhämtningen gått betydligt snabbare än man kunde ana. Stefan Larsson, som är pappa till Sara och Jenny och medlem i styrelsen, berättar att klubben idag är uppe i knappt 200 medlemmar varav cirka 140 ryttare.
– Många som försvann har kommit tillbaka och vi har fått fler nya än vi trott. När vi firade jubiléet var det en enorm kontrast mot den katastrofstämning som var för ett år sedan, säger han.

35 hästar finns i stallet, varav 19 ägs av ridskolan och 16 av privatryttare.
– Det är mycket bättre ordning och reda nu. Förr fick jag byta ridlärare varannan vecka, säger Märta.
Stefan Larsson instämmer.
– Det är en stor skillnad. Med Sara och Hans har vi fått in två erfarna personer. Med den knackiga ekonomin som den tidigare föreningen hade fanns inte pengar att plocka in den erfarenhet och kunskap som de har, säger han.

En säkerhetsrisk
Det är också en väsentligt fräschare och bättre anläggning. Med hjälp av bidraget på 3,5 miljoner kronor har stallet bland annat fått nya dörrar och fönster, samt en ny spolspilta. Manegen har byggts ut, den har fått nytt underlag och ny belysning och fasaden är ommålad. Även paddocken har gjorts om och blivit betydligt rymligare.
– Förut gick det inte att galoppera för det var alltid så trångt, säger Märta Gunnarsson.
– Det var en säkerhetsrisk när så många red samtidigt, utvecklar Jenny Larsson.

Just nu pågår bygget av en klubblokal med kök och dusch.
– Det är bra för gemenskapen, då kan man hänga här också på de dagarna som man inte rider, säger Selma Lundin.
– Och plugga, fyller Jenny Larsson i.
Det blir även ett bra utrymme för ungdomssektionens styrelse att ha möten i. Samtliga fyra tjejer ingår i styrelsen, som träffas varannan söndag och anordnar många event. Under hösten har de bland annat anordnat pimp my ponny och just nu planerar de för ett skötarsystem, där ryttarna ska få möjlighet att tillbringa mer tid med sina favorithästar.
– Det känns som att vi tas mer seriöst nu, vi har till och med ett eget bankkonto, berättar Selma Lundin.
Ungdomssektionen har några tusen kronor till förfogande.
– Vi är ganska rika faktiskt, säger Sara Larsson.

En dyr verksamhet
Föreningen jobbar för att få balans i ekonomin. De är glada för de 3,5 miljoner som kommunen bidragit med, men det var alltså pengar som inte gick direkt till klubben och som var öronmärkta till renoveringen. En renovering som var helt nödvändig för att uppfylla krav på miljö och säkerhet.
– Föreningens mål är att få balans i ekonomin och vi, liksom alla ridföreningar, brottas med en dyr verksamhet, säger Stefan Larsson, som är nöjd med upplägget att anlita Sara Engberg Weimén och Hans Engberg som ridlärare.
– Det är fler och fler ridklubbar som gör som vi och lägger ut ridskolan på entreprenad.

I framtiden hoppas ridskolans ägare även att kunna erbjuda en helt ny form av ridning. Redan nu har man tagit små första steg i bygget av en terrängbana.
– Kanske kan vi ha regionala fälttävlingar. Vi håller på att provrida för att hitta mark med bra underlag, det är viktigt. Planen nu är att söka ekonomiska bidrag med hjälp av stiftelsen, som hittills varit positiv, säger Hans Engberg.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

veckansluncher