Cecilia Rehler har ett starkt engagemang för de svaga i samhället. Foto: Carina Svensson
Cecilia Rehler har ett starkt engagemang för de svaga i samhället. Foto: Carina Svensson

Hon hjälper de svaga i samhället

Lerum

Cecilia Rehler är ett förebild som gör skillnad.
Hon brinner för att hjälpa de utsatta och är en stark ideell kraft som bland annat hjälper nyanlända ensamkommande ungdomar.

Cecilia är en av de aktiva i Nätverket för ett socialt hållbart Lerum, NSHL.

– Nätverket gör mycket för att förbättra integrationen, och höll till exempel strax innan jul i fackeltåget för ensamkommande. Där gjorde vi faktiskt skillnad, och jag tror att det är viktigt att visa att det kan betyda något när man gör något för en sak man tror på, säger hon.

Tåget arrangerades för att de ungdomar som har flytt till Sverige utan sina föräldrar och som fyller 18 år inte ska tvingas flytta från trygghet och vänner i kommunen.

– Tillsammans kan vi förändra, slår hon fast och fortsätter:

– Även om inte alla kan skänka pengar så kan man göra något, som att gå i ett fackeltåg, hjälpa till med läxor eller skänka överblivna kläder eller en gammal cykel.

Cecilia är också med i kommunens integrationsråd som representant för civilsamhället.

Ett annat av hennes starka engagemang sker i Rädda Barnen. Där har hon bland annat jobbat med Ellen- och Allan-grupperna, samtalsgrupper för tjejer respektive killar i tonåren i syftet att stärka dem.

Sedan har hon dessutom gjort volontärarbete för Stadsmissionen.

– Jag har främst hjälpt till på jul och nyår med paketinslagning och mat.

– Det är väldigt trevligt. Jag tycker om att träffa människor av alla sorter och höra deras berättelser. Kan jag bidra till ett leende eller bara vara någon att prata med känns det bra, det är inte säkert att de har någon annan att prata med, säger hon och fortsätter:

– Man får också perspektiv på sin egen tillvaro. Om man själv har en dålig dag finns det de som har det värre.

Det brinnande engagemanget för att hjälpa de svaga är även synligt i Cecilias yrkesval. Hon har bland annat arbetat för Friends och är nu hållbarhetskonsult i bolaget SMIND, Sustainable mind, som hon har startat tillsammans med en kompanjon.

– Vi arbetar med hållbarhet, och vår absoluta styrka ligger i de sociala hållbarhetsfrågorna, något som vi tror är oerhört viktigt för ett företags framgång. Ett exempel skulle kunna vara om medarbetarna får vara med och göra något som bidrar till samhällsnyttan så kommer de att bli stolta, och på så sätt har man skapat sig ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Vi stärker samhällsengagemang och miljömedvetenhet för ökad hållbarhet hos våra kunder.

– Det är dessutom min fulla övertygelse att det stärker företags konkurrenskraft om de arbetar med hållbarhetsfrågor, och att det kommer att bli ännu viktigare i framtiden.

Varför väljer du att engagera dig för de utsatta?

– Jag vet faktiskt inte, det är svårt att svara på. Jag har alltid brytt mig mycket om andra människor, svarar hon och drar ett exempel med ett skratt:

– När jag och min bror var små var vi ofta i Frankrike, eftersom mormor var därifrån. Och jag var inte särskilt gammal när jag sprang efter moppekillarna för att tala om för dem att de behöver ha hjälm på sig.

Cecilia växte upp på en gård på Grankullen, bredvid Norra Häcksjöbäck i Lerum. Hon hade egen häst, och största barndomsintresset var ridning. Fram till femte klass gick hon på Aspenässkolan.

– Jag var mobbad, fick inte vara med de andra. Jag minns till exempel ett tillfälle när de andra lekte en lek på skolgården och jag frågade om jag fick vara med, det fick jag inte. Till slut frågade jag inte längre om jag fick vara med.

Eleverna hade varsin dagbok och i den skrev Cecilia att hon inte såg fram emot rasterna eftersom hon alltid var ensam.

– Lärarna kontaktade mina föräldrar. Och jag minns att det var en lättnad när jag berättade hur det var i skolan.

Hon fick byta till Gråboskolor, först Lekstorpsskolan och sedan Hjällsnässkolan.

– Där var det fantastiskt bra, jätteskönt. Jag fick kompisar och lärde mig att det inte är okej att någon blir behandlad som jag hade blivit.

Efter gymnasiet i Lerum flyttade Cecilia till USA i åtta månader. Där arbetade hon som lägerledare och nanny. När hon flyttade tillbaks till Lerum började hon engagera sig i först Rädda Barnen och sedan de andra föreningarna. Hon träffade sin stora kärlek, sambon Erik, på jobbet, och de har en son tillsammans. Paret har byggt en villa Torpadal, och där trivs de utmärkt.

– Vi har fantastiska grannar som vi umgås med så gott som varje helg.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

veckansluncher