• Foto: Daniel Elfvelin
    På gränsen mellan Partille och Lerum ligger det sista hindret, precis intill Aspens mynning. Till vänster i bild syns passagen som kallas för den övre fiskvägen.
  • Foto: Daniel Elfvelin
    Biologen Stefan Larsson pekar mot den övre fiskvägen.
  • Foto: Daniel Elfvelin
    Nedre laxtrappan.
  • Foto: Daniel Elfvelin
    Övre laxtrappan.

Få fiskar i dyr fiskväg

Stenkullen/Jonsered

För fyra år sedan var den efterlängtade fiskvägen i Hedefors färdigbyggd. Många var glada, men så här långt går det att konstatera att det satsats mycket pengar för lite fisk. I år har inte en enda lax passerat. En problematisk flaskhals finns redan i Partille, där fiskarna måste ta sig förbi kraftverket i Jonsered.

I september 2013 invigdes fiskvägen i Hedefors med en högtidlig ceremoni, där deltagarna firade att den unika Säveålaxen kunde ta sig förbi områdets kraftverk för första gången på över hundra år. Projekt i flera steg finansierades av flera olika parter och kostade cirka 30 miljoner kronor.

Med hjälp av en räknare kontrollerar länsstyrelsen hur många fiskar som passerar. I år har inte en enda laxfisk (lax och öring) registrerats. Några stora mängder har aldrig passerat, även om det inte varit fullt så dåliga resultat tidigare år. 2015 registrerade man exempelvis 19 laxfiskar, varav 13 i uppströms riktning och 6 nedströms.

Stefan Larsson är en biolog som är engagerad både i Naturskyddsföreningen och en fiskeförening i Lerum. Han jämför med Ätran där omfattande åtgärder med nya fiskvägar bidragit till att cirka 700 fiskar simmat förbi åns nedersta kraftverk i år.

– Säveån är alltså mycket svagt, säger han.

Fungerar inte dåligt

Trots de dåliga siffrorna finns det inget som tyder på att fiskvägen i Hedefors fungerar dåligt. Men innan fiskarna kan ta sig dit stöter de på ett svårpasserat hinder i form av Jonsereds kraftstation, där bara en handfull fiskar passerat i år. Stefan Larsson visar de två laxtrappor som har byggts, men båda är bristfälliga.

– Med nutidens kunskap vet vi att den typen av omlöp som finns i Hedefors är bättre än en gjuten fisktrappa, förklarar han.

Det har visat sig att fiskarna har svårt att hitta till den nedre laxtrappan direkt i anslutning till kraftverket medan några fler tar sig förbi den övre laxtrappan nära mynningen till Aspen.

– Den fungerar lite bättre för lax och öring, men många andra arter som abborre, asp och havsnejonögon har svårt att komma upp. Laxar är väldigt starksimmande.

Förbättringsåtgärder

Alingsås energi har nyligen köpt Jonsered kraftstation av Vattenfall, som innan affären inledde diskussioner med länsstyrelsen om förbättringsåtgärder. Sedan de senaste arbetena med laxtrapporna för tiotalet år sedan finns mer kunskap och bättre teknik.

– Vi fortsätter diskussionerna som Vattenfall har haft och vad jag förstår så finns en ansökan om pengar till EU-projekt i större format där Jonsered ingår, säger Jan Olofzon, vd för Alingsås Energi.

I Hedefors blev alltså lösningen byggen för nästan 30 miljoner kronor och nu lutar det åt att det blir ett omfattande projekt även vid kraftverket i Hillefors längre upp i ån. Men med tanke på bristerna i Jonsered är en naturlig fråga: började man i fel ände?

Helikopterperspektiv

Ett problem, enligt Stefan Larsson, är att det inte finns någon stark part med ett helikopterperspektiv.

– Efter EU-direktiv startades vattenråd för tiotalet år sedan. Det innebär att vattendragen ska skötas systemvis, och inte från gräns till gräns hos kommunerna. Vattenrådens funktion är att vara rådgivande, men det finns inga verktyg, säger han.

Säveån är lång och ringlar sig genom flera kommuner. Längs vägen finns många aktörer med motstridiga intressen. I Säveåns vattenråd sitter bland annat tjänstemän från de kommuner som Säveån rinner igenom och representanter för LRF Skogsägarna, vattenkraftindustrin, Naturskyddsföreningen och ideella organisationer.

Men finns det ingen part med mandat att bestämma i råden?

– Det fungerar olika. Som jag uppfattar det fungerar råden bäst när det sitter politiker med. Det gör det till exempel i Götaälvs vattenråd men i Säveåns vattenråd finns tyvärr inga politiker inblandade och för tillfället heller ingen ordförande. För Säveån finns dessutom den så kallade Anten-Mjörnkommittén som sedan länge hanterat vattenmiljöfrågor i området.

Hjälpa laxen på vägen

Stefan Larsson har själv olika idéer för byggnadstekniska lösningar, men han har heller inte något emot att man tar en genväg – fiskar upp laxar i Jonsered och placerar ut dem ovanför Hillefors där det finns bra lekområden. Det var en metod som användes i slutet av 90-talet. Att handgripligen gå in och påverka naturen är dock ett kontroversiellt tillvägagångssätt.

– Det är klart att det är lite fusk, men vad gör inte människan för att få igång populationen?

4 kommentarer
Dela innehållet

Skriv en kommentar

  1. Personligen så tycker jag geniet som fått för sig att Aspens gösar hotar laxbeståndet & på så sätt stoppat utsättningen av gös i sjön borde förklara sig ytterligare.

  2. Artikeln har helt fokus på Jonsereds kraftverk problemet är inte att inte lax och öring kan simma upp i de befintliga laxtrapporna. I år hade när jag senast kollade i juni 21 laxar och öringar summit upp i trapporna vid Jonsered upp till Aspen. Förra året passerade 140 laxar och öringar den övre trappan i den nedre fanns ingen räknare, så där kan man bara gissa. I år när man satte in räknare i den nedre trappan passerade 11 stycken på 10 dagar!

    Problemet i Jonsered är att laxungarna som vuxit upp uppströms Aspen hackas sönder i Jonsereds kraftverks turbiner till i det närmaste 100% så där kan man verkligen säga att miljonerna är bortkastade.

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

veckansluncher