Ilustration: Anja Park
Ett sjunkande skepp? Lerum backar i Lärarförbundets ranking "Bästa skolkommun" till plats 215 av landet 290 kommuner.
Ilustration: Anja Park
Ett sjunkande skepp? Lerum backar i Lärarförbundets ranking "Bästa skolkommun" till plats 215 av landet 290 kommuner.

Skolan rasar i rankning

Lerums kommun

Kommunen backar med 33 platser från förra året i Lärarförbundets årliga rankning om landet bästa skolkommun. Politikerna är överens att något måste göras, men vet inte riktigt vad.
– Vi måste kräva mer ansvar från den styrande majoriteten, säger oppositionsrådet Alexander Abenius (M).

Lerum backar alltså i Lärarförbundets undersökning med 33 platser från plats 182 i fjol till 215 av landets 290 kommuner. Därtill har kommunen samtidigt visat på en ökande andel sjukskrivningar och enligt oppositionsrådet Alexander Abenius är det en faktor som påverkar mycket. Han menar dock att man måste ta siffror av den här typen med en nypa salt.

– De siffror som oroar mig ännu mer ärden låga lärartätheten. Vi har lärarbrist samtidigt som vi har höga sjuktal, säger han.

Eleverna drabbas

Abenius tror att de höga skjuksiffrorna slår mot undervisningen vilket drabbar eleverna och genererar ett sämre resultat.

Varför är det så höga sjukskrivningar?

– Jag vet inte riktigt. Men jag vet att vi måste satsa på att få ner sjukskrivningarna. Det blir en ond cirkel, om lärarna inte mår bra så får vi problem hela vägen, där måste vi kräva mer ansvar av de styrande i kommunen, säger Alexander Abenius.

Vad kan man mer kräva av dem?

– Det är svårt att svara på. Folk är sjuka av olika anledningar, men man måste nog göra en rad olika satsningar.

Som vad till exempel?

– Exakt vad man kan göra är svårt att säga men man kan titta på andra verksamheter med lägre sjuktal och dra lärdom av dem.

Lill Jansson (L) är kommunalråd med ansvar för lärande och hon delar i stora drag Abenius uppfattning. Hon menar dock att kommunen går framåt i andra delar av undersökningen, bland annat ligger man bra till när det gäller lärarlöner och avgångsbeyg från grundskolan. Dessutom har Lerum en hög andel unga vuxna med högskolekompetens.

Arbetar aktivt

– Jag är nöjd med meritvärdena, det är något vi jobbat på. Däremot måste vi göra något åt sjuktalen, där håller jag såklart med Alexander Abenius, säger hon.

Enligt Lill Jansson arbetar man aktivt med problematiken redan idag. Kommunledningen går för tillfället igenom skolorna var och en för sig för att undersöka vad man kan göra, dessutom menar hon att politikerna har ett tätt samarbete med personalavdelningen på kommunen.

Abenius kräver mer ansvar av er som styr, vad säger du om det?

– Jag vet inte exakt vad han syftar på. Sjuktalen är en indikation på att något inte är bra, frågan är bara vad?

Vad kan man göra för att få bättre siffror nästa år?

– Vi måste titta på andra kommuner med lägre sjukantal, det är likadant med dem med högre meritvärden och så vidare. Har någon annan lägre sjuktal så kan vi få det också.

  • Aron Mikael Sik
3 kommentarer
Dela innehållet

Skriv en kommentar

  1. Lärarbrist och höga sjukskrivningstal är klart oroande. Man måste fråga sig varför blir lärare sjuka i skolvärlden. Troligtvis finns det flera faktorer som vid de flesta fall är gemensamma med andra verksamheter där man har höga sjuktal och dåliga resultat.

    Det brukar bottna i dåligt ledarskap och längst ut i den offentliga organisationen står det politiska ledarskapet. I just detta fall har Lerums skolor tappat stort i ett nationellt perspektiv. Den som abdikerat från sitt ledarskap och stoppat huvudet i sanden ser naturligtvis inte sambanden, de vill inte se sambanden då det pekar rakt på dem själva.

    Det finns naturligtvis ett intresse från den politiska oppositionen att belysa det som inte fungerar, det är så vår demokrati är uppbyggd och är samtidigt en garanti för att ingenting tas för givet. Det är att ta ansvar för samhällsutvecklingen, vi vill ju att verksamheten fungerar och utvecklas för allas bästa.

    Som sagt, tre saker framställs som problem:

    – Lerum tappar och ligger långt ned på rankingen. Det är negativt ur ett rekryteringsperspektiv, lärare med driv söker sig naturligtvis till framgångsrika verksamheter. Det innebär i värsta fall att Lerum får ”sämre” kompetens till sina skolor, i den mån de får någon överhuvudtaget.

    – Lärartätheten är låg. Kan tilll viss del vara ett problem om det dessutom är låg kompetens bland lärarna, då är det en riktigt dålig ”cocktail”. Däremot kan hög kompetens på lärarna kompensera en något lägre täthet.

    – Hög sjukfrånvaro bland lärarna skadar naturligtivs den pedagogiska insatsen och leder till ett kunskapstapp bland eleverna samt bidrar till en ännu sämre lärartäthet. Dvs glest med lärare som redan är mindre kompetenta gör att det blir stora maskor i nätet.

    En verksamhet med goda ledare (inkl politiker) har låg sjukfrånvaro, är attraktiv arbetsplats och levererar goda resultat. Det behöver man inte var särskilt begåvad för att inse.

    Således bör man omgående ta reda på varför personalen är sjuk, varför det saknas lärare, gå igenom vilken kompetens man eftersträvar. Till detta krävs det kompetensutveckling, rekrytering och ledarskapsutveckling.

    Och ni som tycker det är konstigt att oppositionen uppmärksammar detta, fundera på vad som händer om de inte gjorde det.

    Se framåt, inte bakåt!

  2. Vi glömmer inte Svante K uttalanden om att lärartätheten inte har någon betydelse.
    Vi glömmer inte DÖ.
    Vi glömmer inte Mig.Överenskommelsen

    Ett parti som både lokalt och nationellt ständigt sviker sina väljare är inte pålitligt.

    Skolresultaten är dock en partsinlaga för facket. Den är intressant, men det finns bättre mätmetoder.

  3. Under flera år har Alexander Abenius parti och hans partikamrater med obruten frenesi hävdat att lärartätheten saknar betydelse för kvalitet och resultat (exempel: http://www.lerumstidning.se/2010/06/larartathet-och-resurser-har-inte-nagot-samband-med-resultat/). Fem minuters arbete med Skolverkets öppna statistik visar dessutom att lärartätheten i Lerum nådde en botten 2013-2014 med över 13 barn per heltidstjänst (då moderaterna styrde). 2015-16 har lärartätheten varit högre än under de senaste 10 åren (då moderaterna inte styr).

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

veckansluncher