SOCIAL KILLE. Ulf Hammarfjord är ett känt ansikte i bowlingkretsar, men också för den som handlar fisk och skaldjur på Lilla Torget i Lerum.
SOCIAL KILLE. Ulf Hammarfjord är ett känt ansikte i bowlingkretsar, men också för den som handlar fisk och skaldjur på Lilla Torget i Lerum.

Bowlaren som blev fiskhandlare

Lerum

Under många år spelade han bowling i elitserien och har vunnit flera fina utmärkelser. En skada i foten satte stopp för hans spelande, men idag coachar han bowlarna i Team Lerum.
Ulf Hammarfjord är pensionären med en brokig bakgrund, som idag jobbar extra som fiskgubbe.
– Det är skitkul, för jag älskar att prata med folk, säger han.

– Jag har egentligen ingen relation till fisk, mer än att jag tycker om att äta den, konstaterar Ulf, som bjuder på kaffe och lussebulle i sin trevliga lägenhet i centrala Lerum.

– Jag har visserligen kört fisk i 13 år, men det var på nätterna och jag såg den aldrig.

Ulf berättar att han lär sig mycket om fisk och skaldjur under fredagarna när han jobbar extra i affären vid Lilla torget, och att han naturligtvis äter mycket fisk.

– Jag har varit tokig i att laga mat, men nu lever jag ensam, så det är inte lika roligt. Jag har så många receptböcker så jag skulle kunna gödsla med dem.

– Min favorit, som de som äter den tycker om, är gösfilé som jag kokar i vitt vin och gör en sås på kräftstjärtar.

Ulf är uppvuxen i Gråbo och gick skoltiden på Lekstorpsskolan. Hans pappa Holger var förman på Samsand, så det föll sig naturligt att sonen började en anställning där.

– Jag var lite allt i allo, men körde mycket lastbil. Jag var kvar där tills jag fyllde 20 år.

Duktig löpare

I sin ungdom var Ulf en aktiv idrottsman, spelade mycket fotboll men var också var en duktig löpare. Joel Slättmyr skällde på honom att han inte satsade på löpningen.

– Jag tyckte egentligen inte det var roligt att springa, utan gjorde det för att snabbt komma till duschen.

Samma dag som Ulf fyllde 20 år slog han sitt första bowlingslag. Och fastnade direkt. Sedan dess har den sporten varit hans stora intresse och han har en fin karriär bakom sig med bland annat SM-finaler tillsammans med elitlaget Joker. Där kastade han klot från 1974 till 1981.

– Jag ångrar inte för en sekund att jag lagt så mycket tid på bowlingen, för den har gett mig väldigt mycket. Även om det kanske var det som var en av orsakerna till att mitt första äktenskap sprack.

Varit framgångsrik

Som bowlare var Ulf först med i Brandkåren i Lerum och hjälpte dem upp till Allsvenskan. När han lämnade för att spela med Joker åkte Brandkåren ur serien och Ulf fick lite dåligt samvete. Senare i Helsingborg spelade han i Stenbocken som var med i elitserien.

– Jag har haft ett framgångsrikt liv inom bowlingen och tappat räkningen på hur många matcher jag spelat, men jag tror det blivit över 800.

Sin första fru träffade Ulf när han var 23 år, och påbörjat sin framgångsrika bowlingkarriär. De träffades på Smögenbadet under Räkans dag, dit han och kompisarna kommit när de var ute och nöjesseglade.

– Hon hade redan två små barn, så den delen var klar för henne, men jag blev som en pappa för dem. Det tog väl ett år så var vi gifta och det höll i sju år.

Under den här tiden var Ulf mekaniker på Stigbergshallen, där han lagade och underhöll bowlingbanorna. Ett passande jobb med tanke på hans brinnande intresse.

Öppnade solarium

Han berättar att efter skilsmässan följde några år då han var ute och snurrade en hel del. Det var också så han träffade sin andra fru, som han senare öppnade ett av Göteborgs största solarium tillsammans med.

– Vi träffades också på en dans och hon ville direkt ha en ring på fingret. Det började med att hon var världens gulligaste, men slutade med att vi bråkade mycket.

Det nygifta paret, som först bodde i Långedrag och sedan på Övre Husargatan i Göteborg, funderade först på att öppna en videobutik, men i början på 80-talet var det inne med solarier, så de öppnade La Rose på Kristinelunds­gatan genom att köpa två lägenheter och göra om dem till solarium med 16 bäddar.

– Jag hade lånat över en miljon, vilket naturligtvis bekymrade mig, men verksamheten gick väldigt bra för alla skulle vara bruna på den tiden.

Efter två år skilde de sig, men Ulf körde vidare med solariet. Han var ute mycket i svängen och fick VIP-kort på många krogar och dansställen. Efter ett tag fick han tycke för en kvinna, som blev hans delägare.

– Det började bra i företaget, men efter en tid blev det väldigt mycket strul och bråk, så jag tröttnade och sålde min del till henne, vilket gjorde att hon löste in mina lån och jag fick loss lite pengar.

– Det var oerhört skönt att komma från allt och vara skuldfri.

Flyttade till Helsingborg

Det här var hösten -85 och under en kort period försökte Ulf sälja idrottskläder, men insåg snart att det inte gick att konkurrera med de stora kedjorna. Istället fick han kontakt med chefen på Systembolaget i Partille.

– Jag fick jobb hos honom som timvikarie och det var görskoj. Jag ville ha en heltidstjänst så när jag fick erbjudande om en i Helsingborg flyttade jag dit.

– Jag blev bara kvar på Systembolaget i ett år, eftersom det bara var gamla damer som jobbade där. De satt och stickade på rasterna och pratade bara om tråkiga saker.

I Helsingborg träffade Ulf Susanne, som han bodde ihop med i fyra år. Han säger att hon var den finaste kvinna som han träffat i sitt liv, men att det av olika anledningar sprack.

Ulf stannade i Skåne under nio års tid, så efter året på Systembolaget blev han chaufför och körde mellan Helsingborg och Stockholm, innan han återvände till Göteborg och började köra för Skogaholms bröd.

– Jag älskar att köra bil på natten och det finns ingen bättre avkoppling än att sätta sig i bilen och lyssna på musik.

– Det är den bästa medicinen man kan ge sig själv.

Halkade på golfbanan

Genom en bowlingkompis fick Ulf tips om Fiskhandelns åkeri och körde lastbil för dem de 13 sista åren innan pensionen. Genom åren hade han sett fram mot ett fint liv som pensionär med mycket bowling och golf. Nu blev det inte riktigt så, då han 2009 halkade i en slänt på golfbanan och bröt högerfoten. Foten fastnade, medan resten av kroppen gick vidare.

– Jag har opererats sju gånger och nu är jag stel­opererad. Jag har ständigt en fruktansvärd värk och går på Citodon.

– Jag är en sprallig och rolig gubbe, men naturligtvis sätter sig den ständiga värken på humöret och det är inte lika roligt för mig som tidigare. Det är lätt att bli deprimerande när man har så ont som jag har.

– Det är också den här skadan som är anledningen till att jag inte längre kan spela bowling, eftersom jag är vänsterhänt och inte kan stödja mig på höger ben. Vad det gäller golfen är jag också lite handikappad, eftersom jag inte kan gå långa sträckor.

Tur och otur

Ulf konstaterar att han haft ett väldigt bra liv, men att det nu ibland är ett helvete. Han säger att turen varit på hans sida, men även oturen. För fem år sedan hade han verkligen tur i oturen, då han fick en böld nära kroppspulsådern. När han väl fick vård och opererades konstaterade läkaren att han bara haft en minut kvar att leva.

– Tidigare var jag ganska egoistisk, men nu tänker jag på ett annat sätt och är mer mån om min omgivning. Att jag varit och hälsat på på andra sidan har förändrat mig.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

veckansluncher