Frågor till Migrationsverket

Kommunen

Migrationsverket bedömer att säkerhetssituationen i Afghanistan är allvarlig men att den varierar inom och mellan olika provinser. Konflikten har dock inte nått den nivå som enligt lag och praxis måste gälla för att alla från ett visst land ska få stanna.

LT har utan lycka sökt Migrationsverket för svar på en rad frågor. På presstjänsten förklarar man att de får många frågor, och att det därför kan ta tid innan de hinner svara.

På Migrationsverkets hemsida finns en rad frågor och svar. Här är några av dem:

Migrationsverket konstaterar att säkerhetssituationen i några provinser har försämrats, men fortsätter att utvisa personer till Afghanistan, hur går det ihop?

– Situationen i Afghanistan är allvarlig och många som kommer därifrån får därför skydd i Sverige, men inte alla. Lag och praxis kräver att säkerhetssituationen i ett land måste vara mycket allvarlig, exempelvis sådan såsom den är i Syrien, för att alla från ett visst land ska få stanna i Sverige. Migrationsverkets bedömning är att konflikten i Afghanistan inte har nått den nivå krävs enligt praxis för att alla därifrån kan få skydd. En individuell bedömning måste därför göras i varje fall. Det innebär att man tar hänsyn till hur säkerhetsläget ser ut i den aktuella provinsen. Vad gäller Helmand och Uruzgan kommer vi inte att utvisa till dessa provinser. Det kan dock även fortsatt bli aktuellt med internflykt till en annan plats i Afghanistan i enlighet med internationella bestämmelser kring hur man prövar frågan om skydd.

I det rättsliga ställningstagandet från augusti 2017 beskrivs det i några provinser som ett sämre säkerhetsläge, innebär det här att fler asylsökande från Afghanistan kommer att få stanna i Sverige nu?

– Det går inte att svara på. Det vi vet är att säkerhetssituationen i Afghanistan är allvarlig, men situationen är inte sådan att alla som kommer från Afghanistan nu får stanna i Sverige.

– Man måste även fortsättningsvis ha ett individuellt skyddsbehov och inte kunna flytta till en annan ort inom landet (så kallat internflyktsalternativ). Rent generellt är det dock så att ju sämre säkerhetssituationen i ett land eller en del av ett land är, desto fler potentiella personer med skyddsbehov kan det finnas. Vilka som får skydd i Sverige beror alltså på vilka asylskäl de har, vilka grupper de tillhör och om de har möjlighet till att bosätta sig någon annanstans i Afghanistan.

Hur säkerställer ni att de ensamkommande barn som utvisas kommer till en trygg miljö i Afghanistan?

– När ensamkommande barn som inte har behov av skydd återvänder självmant har Migrationsverket alltid personal som följer med. För ensamkommande minderåriga krävs också ett ordnat mottagande för att de ska kunna återvända till sina hemländer, det vill säga att familj eller sociala myndigheter tar emot vid ankomsten. Migrationsverkets möjlighet att kontrollera och följa upp begränsar sig till gränsen och då tar de afghanska familjerna/ myndigheterna över ansvaret.

Vad är så kallade särskilt utsatta grupper och vilka nya pekas ut i det rättsliga ställningstagandet från augusti 2017?

– Sedan det förra rättsliga ställningstagandet har Migrationsverket utökat listan med särskilt utsatta grupper, alltså grupper vars utsatta situation Migrationsverket särskilt bör ta hänsyn till i prövningen.

Listan i det rättsliga ställningstagandet från augusti 2017 ska dock inte betraktas som en uttömmande uppräkning av riskgrupper, utan hotbilden måste bedömas individuellt.

De nya grupperna är personer som efter en individuell prövning kan anses särskilt utsatta. Dessa är:

Personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar

Personer med psykisk sjukdom

Kvinnor som riskerar att utsättas för våld

Migrationsverket konstaterar i det sammanhanget att kvinnor har svårt att få skydd och stöd från myndigheter och samhället i övrigt. Dessutom förekommer det mycket våld i hemmet i Afghanistan.

Utöver dessa grupper återfinns sedan tidigare grupper som är generellt utsatta, vilket innebär att den som gör sannolikt att han eller hon tillhör denna grupp i normalfallet bör bedömas vara skyddsbehövande. Dessa är:

Konvertiter som övergått från islam till annan religion.

HBTQ-personer

Barn utan manligt nätverk

Kvinnor utan manligt nätverk

Vad tycker Migrationsverket om manifestationer och upprop till stöd för afghaner som pågår runtom i landet och på sociala medier?

– Vi har all förståelse för att frågan om säkerhetsläget i Afghanistan berör många. Skillnaden mellan att vara ung i Afghanistan och att vara ung i Sverige är enorm. Sådant berör, särskilt när man lärt känna en person som fått ett avslagsbeslut. Men asylrätten tar inte hänsyn till den typen av skillnader utan är avsedd att ge människor skydd utifrån de kriterier som finns i vår lagstiftning. När det gäller säkerhetsläget följer Migrationsverket hela tiden utvecklingen i Afghanistan.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

veckansluncher