Engagerad. Peter Keusen arbetar för de demenssjuka. Foto: Carina Svensson
Engagerad. Peter Keusen arbetar för de demenssjuka. Foto: Carina Svensson

Önskar ökad delaktighet i vårdbeslut

Kommunen

Mycket i demensvården fungerar. Men det finns brister.
– Till exempel när det gäller kontinuitet, det kan komma väldigt många olika vårdpersonal till en demenssjuk som har hemvård, konstaterar Peter Keusen.

Peter Keusen är ordförande för Demensföreningen i Lerum och sitter nu även med i styrelsen för Demensförbundet nationellt.

Han har under många år varit anhörig till en demenssjuk, hans hustru Anita var demenssjuk under många år fram till hon avled i början av året.

Vill dela erfarenhet

– Den erfarenhet jag har fått vill jag gärna dela med mig av till andra i liknande situation. Jag hade först hand om min kära hustru själv, sedan med hemtjänst och de sista sex åren bodde hon på ett boende, säger han och fortsätter:

– När det gäller det nationella arbetet hoppas jag bland annat kunna dela med mig av min erfarenhet av ett gott samarbete med politikerna i Lerum. Jag sitter med i två samrådsgrupper i kommunen, och upplever att politikerna ofta lyssnar på oss även om det i vissa fall skulle kunna vara bättre.

Lite att säga till om

Han konstaterar att föreningen i budgetarbetet och verksamhetsplaneringen till exempel inte har något att säga till om.

– Man kan inte med ena handen bjuda in oss för samtal om kvalitetsnormer i äldreomsorgen och samtidigt med andra handen skära i den för kvalitén så viktiga behovsanpassade verksamheten och bemanningen, säger Peter Keusen, som önskar att Demensföreningen i Lerum ska bjudas in till den kommunala budget- och verksamhetsplaneringen.

Är kritisk

Han är kritisk mot de kostnadsbesparingar som planeras i vården lokalt och nationellt:

– Vi har cirka 120 lokala föreningar i landet och får höra att man överallt ställs inför fullbordade faktum, det hade varit bra om vi hade fått vara med tidigare i processen. När förvaltningen föreslår drastiska besparingar tror jag att politikerna inte har klart för sig vilka konsekvenser det blir för personalen och å andra sidan de krav en individanpassad vård ställer.

– Jag har hört talas om svåra demensfall som förbereds för natten klockan tre på dagen för att sedan en ensam vårdare på ska hinna med att lägga de övriga sju personerna på avdelningen på kvällen. Och det är inte mänsklig vårdkvalitet.

Hur fungerar demensvården i Lerum?

– Hyggligt bra. Det finns duktiga enhetschefer och kompetent personal, men de måste ges frihet att i teamet bestämma vilken bemanningsnivå som behövs för att ge kvalitativ vård. Det största problemet är den höga sjukfrånvaron.

Även om det mesta är bra så finns det, enligt Peter Keusen, brister.

– Det är viktigt att komma ihåg att det är individer som drabbas av sjukdomen, och att det är individuellt hur de insjuknar. Personalen behöver veta vem personen var innan diagnosen. Ibland, till exempel på somrarna, känns det som att den typen av information inte hinns med. Det kan komma semestervikarier som inte vet något om individen de ska vårda.

– Det är också så att de demenssjuka har ett stort behov av kontinuitet. I hemtjänsten kan det komma oerhört många olika vårdpersonal till en och samma person. Det är väldigt påfrestande, särskilt för dem med en demenssjukdom.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det

veckansluncher