Chico Hovedskov och Manne Swedberg på Nääs byggnadsvård arbetar med vinnarbidraget Kretsloppshuset. Ett kombinerat hönshus och växthus.
Friggebodar för alla smaker
2010-06-03:
Ett kombinerat växthus och hönshus, ett långsmalt ”plank” för förvaring och insynsskydd eller ett litet krypin för eremiten i dig.
På Nääs finns något för alla smaker för den som vill skaffa en friggebod.
Det pågår ett intensivt arbete utanför Källnääs. Olika snickare håller på att färdigställa 16 av de 40 bidrag som deltagit i den gestaltningstävling som ingår i utställningen bod 2010.
Det sågas, syftas, spikas panel och så kommer en kranbil och lyfter av färdiga väggar.
Några bodar är redan på plats, men två dagar innan invigningen återstår det en hel del arbete. Och det är som det ska vara.
– Några av bodarna ska byggas medan utställningen pågår, för att besökarna ska få inspiration, säger byggnadsantikvarien och mässans projektledare Björn Ohlén.
Han guidar runt i området i ett rasande tempo.
Vid det tredje stoppet arbetar Björns byggnadsvårdskollegor Chico Hovedskov och Manne Swedberg med vinnarbidraget, Kretsloppshuset.
– Den stängda delen är ett hönshus och den öppna är ett växthus. Hönsen producerar gödsel till växterna som ger blast till hönsen. Det är ett kretsloppshus, förklarar Björn Ohlén.
Torv används som isoleringsmaterial och gamla fönster har återanvänts.
Huset har ritats av göteborgsarkitekten Marie Örjefelt.
Lite längre bort visar Björn flodaarkitekten Jan Vasells bidrag. Förslaget använder friggebodens 15 kvadratmeter på ett annorlunda sätt. Bidraget Långe Jan är ett en meter brett och 15 meter långt förråd och tomtgränsplank.
Ett ännu mer udda förslag arbetar Magnus Welin och Lars-Erik Johansson från Gunnebo slott med.
Boden är inspirerad av de park- och trädgårdsbyggnader som under 1700-talet kallades eremitage.
– På den tiden skulle man ha ett lusthus dit man kunde gå och förvånas över det primitiva. Det skulle bo en eremit där, berättar Magnus Welin.
Bodens fasad är klädd med granbark och på taket växer gräs. Den ska framstå som en koja utanpå och ett slott inuti.
Att få människor att bosätta sig i eremitkojor är dock inte syftet med bod 2010.
Istället vill utställningen lyfta fram småföretag i regionen som arbetar med lokalproducerat byggnadsmaterial.
Björn Ohlén tycker att dagens diskussion om hållbart byggande fokuserar för mycket på energiförbrukning och för lite på material som håller länge.
– Ta asp till exempel, det används knappt alls till panelvirke, men det är mycket rötbeständigt.
– Näver håller bättre än papp, men det finns ingen leverantör i Sverige. I Tyskland är de däremot långt framme.
Han berättar också att hampa, lin och ull är utmärkta isoleringsmaterial.
Björn Ohlén tror att utställningen kan inspirera främst en yngre generation husköpare, som han upplever är mer öppna för nya intryck och som ställer högre miljökrav.
Utställningen på Källnääs är öppen hela sommaren fram till 15 augusti.
 Skriv ut
 Tipsa en vän
 Dela |
Philip Mauritzson
philip.mauritzson@lerumstidning.com |
|
