Jonas Grundén från Göteborgsklubben 360° berättade om sporten och lärde ut tekniska och strategiska tips.
Frisbeegolf nytt nöje i Sjövik
2010-06-10:
SJÖVIK: Den som beger sig ut i terrängen intill Östad skola gör hädanefter bäst i att hålla utkik efter färgstarka små plastskivor som viner genom luften.
I lördags invigdes Sjöviks frisbeegolfbana.
Utgångspunkten var en roligare fritid för barnen, när de på ett möte i höstas fick skriva en önskelista. Projekt Sjövik, kallar sig den ideella grupp som tagit på sig att förverkliga önskemålen.
Eller åtminstone en del av dem.
– Efter att vi tagit bort ett antal orimliga förslag som simhall och bowlinghall fanns en frisbeegolfbana kvar på listan, berättar Mattias Balkander, medlem i gruppen.
I lördags invigdes banan, som börjar intill skolan och sträcker sig i en båge runt idrottsplatsens grusplan. Det enda som kostat pengar är ”hålen” i form av stålkorgar, som gått på sammanlagt 30 000 kronor. Arbetet med att röja marken har gjorts ideellt.
Praktiskt nog fanns en rutinerad utövare och banarkitekt nära till hands. Kyrkans diakon, Daniel Castor, har byggt flertalet banor tidigare. Han har ett sjätte sinne när det kommer till hur terräng kan omvandlas till frisbeegolfbanor.
– Min fru brukar säga att jag ser frisbeegolfbanor överallt när
vi är ute och kör bil, säger han.
Banor på olika ställen skiljer sig mycket åt i svårighetsgrad. I Sjövik räknar han med många nybörjare, och har därför tänkt på att inte bygga för långa hål. Det är inte ovanligt med 150 meter långa hål, men i Sjövik är det längsta hålet inte mer än 81 meter.
– Banan ska inte kännas övermäktig för någon som inte prövat på sporten, men även om du hållit på ett tag finns det tekniska utmaningar, säger Daniel Castor.
Och banarkitekten tycks få tummen upp från de 50-talet personer, som efter bandklippning och genomgång, ger sig ut i olika grupper. Förutom tekniska och strategiska tips fick de även lära sig att, likt i vanlig golf, ropa fore när frisbeen går snett.
Olivia Niklasson tar det säkra före det osäkra och ropar ett förvarnande fore inför varje kast.
– Det här är svårare än jag trodde, säger hennes kompis Caroline Askery.
– Det är ju massa träd i vägen så jag prickar dem hela tiden.
Ingen ”gubbsport”
Men gruppen har kul och Arman Sendi upptäcker till sin glädje att det inte är en ”gubbsport” han kommit för att testa.
– Jag trodde inte att det skulle vara så många ungdomar här utan mest föräldrar, säger han.
Sporten skiljer sig mycket från den frisbeekastning som sker på badstränder och i trädgårdar. De plastskivor som används inom frisbeegolf är mindre, men betydligt tyngre, än de som finns i bensinmackarnas sortiment, och liknar mer friidrottens diskusar.
– De klarar vinden bättre och flyger inte genom luften utan skär igenom den, förklarar Daniel Castor skillnaden.
Enligt Mattias Balkander kommer Projekt Sjövik fortsätta att jobba för att utöka barnens aktivitetsutbud. Hittills har man även åstadkommit en flytbrygga, som kompletterar bryggorna vid badplatsen Prästens brygga i Mjörn. Gruppen ligger även bakom centrala Sjöviks nya spontanfotbollsplan.
 Skriv ut
 Tipsa en vän
 Dela |
Daniel Elfvelin
daniel.elfvelin@lerumstidning.com |
|
