Ett 70-tal personer hade kommit till informationsmötet för att utveckla området runt sjön Sävelången. Den 28 januari blir det en work shop för att starta arbetet på riktigt.

Utvecklar Sävelångsbygd

Tollered

Orterna runt Säve-lången ska bli mer attraktiva, tillgängliga, trygga och snygga  – och tillsammans erbjuda en hälsosammare miljö.
Det är målet för ett nytt samarbete, som inleddes i förra veckan.
Projekt Sävelångsbygden hämtar inspiration från Kanada och Skottland.

Ett 70-tal personer hade samlats på Nääs skönhetsfabrik i förra veckan för att få veta mer om BID, som står för Business improvement districts.

Där fanns representanter för näringslivet, föreningslivet, politiken, kommunen, regionen och även ett antal intresserade privatpersoner.

– Det här är ett naturligt nästa steg i utvecklingen av vårt område. Vi började en positiv process för några år sedan, som nu har resulterat i två Leaderprojekt. Nu ser vi allt fler projekt som syftar till att utveckla, Floda, Nääs, Öijared, Tollered och Norsesund och som bygger på att flera parter arbetar tillsammans, förklarade Laila Gibson för mötesdeltagarna.

Hon är projektledare för Leaderprojektet Sjöpromenaden och nyanställd utvecklingschef på Öijareds säteri. Hon har engagerat sig i utvecklingen av Floda sedan hon och familjen flyttade dit från Skottland för drygt fyra  år sedan.

Förrförra veckan var hon tillbaka i Skottland tillsammans med Nääs vd Stefan Johansson och bebyggelseantikvarie Torbjörn Lindstedt för att göra studiebesök hos olika BID-organisationer.

– Där är man mycket intresserade av ett samarbete med oss, så vi är inbjudna att delta i en konferens där i mars, berättade Laila Gibson.

Hon har en tydlig bild av vad hon vill åstadkomma i hela området runt Sävelången, som hon i framtiden vill se som ett attraktivt besöksområde som sjuder av liv.

För att nå dit krävs det samarbete. Ett samarbete som präglas av tillit och en vilja att både ge och ta.

– Det förtroendet behöver vi inte vänta på något BID för att bygga upp. Vi kan starta nu med olika aktiviteter som bidrar till detta. Bara det att vi har samlats här är en bra början, sa han.
Med på mötet fanns också Marianne Sörling, som jobbar som centrumutvecklar i Göteborgs innerstad och som berättade hur man jobbar där, också enligt BID-konceptet.

I dag har man en gemensam vision, 500 medlemmar, nio anställda och ett utvecklat samarbete med skolor som IHM och Handelshögskolan.

BID har hittills mest används för att genom offentlig och privat samverkan utveckla storstadsmiljöer och stadsdelar.
Idén uppstod i Kanada redan på 1960-talet, men har sedan spridits över hela världen, där man vill utveckla ett område, som har hamnat i en nedåtgående spiral.

Men projekt för att utveckla landsbygden finns också, inte minst i Skottland.

Laila Gibson menar att man mycket väl kan starta med dem som är intresserade och sedan sprida engagemanget som ringar på vattnet.

– Vi har ju redan börjat samarbeta. I det fortsatta arbetet är det viktigt att vi än mer tydligt definierar vad vi ska prioritera, varför och för vilka, säger hon.

Den 28 januari blir det därför en två timmars workshop med syftet att ta fram förslag på konkreta samarbetsprojekt och utse en grupp som driver arbetet och tar fram en utvecklingsplan.

– Det här behöver inte ta en massa tid. Målet är att planen ska vara klar att antas i juni, föreslog Laila Gibson.
För att sedan förverkliga projekten tänker hon sig söka ekonomiskt stöd genom EU-projekt som Leader eller hos andra organisationer som till exempel Jordbruksverket.