Varför nytt vändspår?

Debatt

Trafikverket har skickat ut sin förstudie angående Västra stambanan Göteborg – Skövde.
”Punktinsatser för effektivare tågtrafik”. Hela Floda stationsområde på en sträcka av cirka 1 500 – 2 000 meter från garveriområdet i väster till Trastvägen i öster. Oavsett om man breddar spårområdet mot norr eller mot söder innebär förslaget en påtaglig förändring av landskapsbilden.

Utbyggnad av bangården mot söder kan bli aktuell och då kommer den gamla lastkajen byggd på 1890-talet att försvinna. Detta är en viktig kulturhistorisk del av Nääs Fabrikers historia. Samtidigt som lastkajen försvinner kommer man att fylla ut för en eventuell bussterminal, vilket innebär att en tryckbank måste byggas ute i Sävelången. Detta kräver en vattendom och ett godkännande av miljödomstolen. Anlägger man inte bussterminalen vid lastkajen kommer man att riva stationsbyggnaden och lägga bussterminalen där.

I samband med att man breddar stationsområdet måste Dräng-seredvägen flyttas mot norr, vilket innebär att d´Orchimondska villan måste rivas. Garveriområdet som är klassat som en kulturhistorisk miljö kommer att allvarligt påverkas av järnvägens breddning liksom intrånget i Natura 2000 området.

Nuvarande gångtunneln under spåren vid stationen till Drängseredsvägen kommer att ersättas av en bro.
Sträckan utmed Sävelången är ur geoteknisk synvinkel mycket riskabel. En del geotekniker hävdar att det redan idag är förenat med stor risk att utnyttja gångvägen mellan spåren och sjön.

På en sträcka av cirka 400 meter utmed Sävelången finns tre påldäck av betong och träpålar, vilka är förankrade i berget enligt cirka 100 år gamla arkivhandlingar. Påldäcken kom förmodligen till då man byggde dubbelspåren i början av 1900-talet. Hållfastheten för dessa 100 år gamla påldäck – troligen med idag söndervittrad betong – kan ifrågasättas då dagens tåg har en helt annan tyngd (25 tons axeltryck) och tågen kör med helt andra hastigheter än vid 1900-talets början.

Behovet av en utbyggnad av hela Västra Stambanan till fyra spår mellan Göteborg – Alingsås är stort. Trafikverket har avfärdat möjligheterna att bygga de nya spåren genom Lerum utmed befintlig sträckning. Istället väljer man att plottra bort de begränsade investeringsmedlen på små punktinsatser som saknar långsiktig betydelse och knappast ens är viktiga på kort sikt.

Kostnaden i Floda är beräknad till 250 miljoner kronor enligt 2010 år prisnivå. Lägger man till kostnaderna för förbigångsspåren i Stenkullen cirka 230 miljoner så är de ekonomiska skälen goda för ett tunnelbygge norr om Aspen. Dessutom ges Lerums kommun betydligt större chans att bli en framtida ledande miljökommun.


Birgitta Waldenborg, Järnvägsf

11 kommentarer
Dela innehållet

Skriv en kommentar

  1. Trafikverkets svar 2009 om Floda – Aspen

    ”Järnvägsutredning för fyrspår på sträckan Floda-Aspen, augusti 2004 .I juni 2009 beslutade dåvarande Banverket att den fortsatta planeringen för fyrspår på sträckan läggs ner.

    Genomförandetiden bedömdes alltför
    lång då behovet av att ge möjlighet för utveckling av person- och godstrafik kräver åtgärder i närtid- ”

    Hoppas att svaret från trafikverket kanske reder ut några frågetecken om 4-spår i Lerum!

    /Robert Blomberg

Kommentering är stängd.

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det