• Många rätt. Julia Holmqvists och Alexander Mattissons uppskattning av vad skattepengarna går till var rätt så rätt på många punkter. Foto: Carina Svensson
  • Imponerad. Kommunalrådet Henrik Ripa (M) tyckte att det var roligt att eleverna var så intresserade. Foto: Carina Svensson
  • Lätthanterad. Genom att föra pekaren över de olika fälten får man fram hur stor andel av lönen som går till de olika sektionerna. För den som tjänar 25 000 kronor går 3 procent, 166 kronor, till kultur och fritid.

Ny app för att kolla skatt

Lerum

I skattekollen går det att se vad kommunen använder skattepengarna till.
Gymnasieeleverna testade, och blev förvånade över hur liten andel som går till kultur och fritid. De trodde också att en betydligt större del av skattekakan går till politikernas löner.

Nu lanserar Lerums kommun skattekollen.se, en tjänst där invånarna kan se hur stor del av kommunskatten som går till vad. Tjänsten finns som app och även på kommunens hemsida. I den skriver man in sin lön, och därefter syns det hur mycket pengar som går till kommunalskatt. Summan delas sedan upp under olika rubriker, där syns det till exempel att mer än hälften av pengarna går till skola och förskola.

I förra veckan fick ett gäng gymnasieelever chansen att titta hur skattekollen fungerar. Men först fick de gissa hur stor andel av skatten som går till de olika områdena.

Två av eleverna var Julia Holmqvist och Alexander Mattisson. De tycker att kommunen har tagit ett bra initiativ när den införde skattekollen.

– Men det är jättesvårt att gissa hur stor andel som går till de olika verksamheterna, säger Julia.

– Det här kan vara ett bra sätt att hålla koll på politikerna, säger Alexander och fortsätter:

– Jag har läst boken 365 sätt att slösa min skattepengar av Martin Borg och det finns exempel på när politikerna inte har koll på skattepengarna, men så tror jag inte att det är i Lerum.

När de fick facit såg de att de hade gissat väldigt bra, de låg nära på de flesta områden.

– Men vi trodde att betydligt mer går till politikerna, vi hade satt att fem procent gick till den posten. Och när det gäller andelen som går till samhällsbyggnad hade vi också fel, vi trodde att det skulle vara en mycket högre andel av pengarna som gick dit, säger Alexander.

– Och så trodde vi att mer pengar gick till kultur och fritid, tillägger Julia.

Trodde lite fel

Liksom Julia och Alexander trodde de flesta att betydligt mer av skattemedlen går till samhällsbyggnad än det faktiskt gör, men även att mer pengar går till kultur och fritid och politikernas löner.

– Att alla trodde att mer pengar gick till den politiska organisationen, flera trodde att tio till femton gånger mer gick till den. Då ingår ändå vissa tjänstemäns löner i summan som de inte trodde, säger Henrik Ripa, (M) kommunalråd och fortsätter:

– Sedan trodde de att mindre pengar går till både skolan och förskolan än det gör. Men roligt att de var så intresserade.

Oppositionsrådet Dennis Jeryd (S) säger:

– Jag håller med Henrik men min uppfattning är att det inte är något speciellt för gymnasieungdomar utan jag tror att de flesta skulle svara likadant oavsett ålder, troligtvis även flera av de politiskt aktiva.

– Jag blev också imponerad över den kunskap de hade om kommunens verksamhet och hur insatta de var i frågorna. Det känns tryggt att vi utbildar så bra samhällselever på Lerums gymnasium.

Det är en student på förvaltningsprogrammet som gjorde sin praktik på Lerums kommun som har arbetat med projektet här.

Skattekollen

Det är en annan student, Filip Hadenius, som kom på idén när han studerade på Uppsala universitet. Det var efter att en kompis hade frågat honom vad skattepengarna går till. Att det mesta går till skola, vård och omsorg vet de flesta, men det var svårare att svara på hur mycket som går till vad.

Uppgifterna finns på kommunernas hemsidor, men de är oftast otillgängliga och kräver omfattande genomläsning av kommunbudgeten.

Knappast lättillgängligt, pedagogiskt eller enkelt för den intresserade invånaren, tänkte studenten, och undrade om invånarnas benägenhet att ta del av dessa uppgifter skulle förändras om skattemedlens fördelning visas på ett mer attraktivt och lättförståeligt sätt. Idén ledde till ett statsvetenskapligt examensarbete och sedan till Skattekollen.se.

Idag har ett 20-tal kommuner tjänsten.

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det