• Foto: CARIN ÖSTERDAHL
    SÄVEÅN. Skredrisken är hög i strandnära områden längs med Säveån.
  • Foto: CARIN ÖSTERDAHL
    SÄVEÅN. Skredrisken är hög i strandnära områden längs med Säveån.
  • Foto: CARIN ÖSTERDAHL
    PROJEKTLEDARE. Karin Odén och Karin Bergdahl, projektledare vid Statens geotekniska institut.

Hög skredrisk i Lerums centrum

Lerum

Risken för jordskred är störst i de centrala delarna av Lerum, det visar en kartläggning som Statens geotekniska institut tagit fram.

Nyligen kom Statens geotekniska institut (SGI) ut med resultaten av sin kartläggning av skredrisken längs med Säveån, en sträcka på 30 kilometer som berör Partille, Göteborg och Lerums kommun.

– Det här är ett område som är känt sedan tidigare för sin skredproblematik och andra geotekniska problem, säger Karin Bergdahl, projektledare vid SGI.

Utredningen har pågått mellan 2013-2017 och är till för att stötta kommunerna i deras klimatanpassningsarbete, samt ger ytterliga information till stabilitets­utredningar som kommunerna redan har genomfört.

Stora konsekvenser

– Konsekvenserna av skred kan bli stora och vi förväntar oss att klimatförändringar ökar skredrisken märkbart, säger Bergdahl.

Kartläggningen visade att skredrisken var hög i strandnära områden längs med Säveån, och även områden där ån korsar Västra stambanan.

– Vad gäller Lerums kommun visade utredningen att Lerums centrum, men även norra sidan om Säveån, mellan Stenkullen upp till Floda visade på höga skredrisker.

I området kring Lerums centrum är risknivån medel till hög närmast ån och låg på större avstånd från Säveån. Kring Aspen är skredrisknivån mestadels låg förutom utmed Västra stambanan i söder.

Hitta en balans

Karin Odén, biträdande projektledare vid SGI, anser att en av Lerums kommuns största utmaningar kommer vara att hitta en balans mellan natur och bebyggelse.

– En av de större utmaningarna kan vara att stora delar är befintlig bebyggd miljö liksom höga och skyddade naturvärden, vilket gör att åtgärder behöver utformas så att de fungerar för båda även i ett längre perspektiv.

Rekommendationer

Hennes rekommendationer är att se över befintliga erosionsskydd och att göra en sammanställning över utförda åtgärder.

– Har man exempelvis tagit höjd för framtida klimat­förändringar?

– Klimatets påverkan beror framförallt på erosionsförhållandena som är beroende av vattenhastighet och jordlager i åbotten och i slänter ner mot ån, säger Odén.

I de utpekade områdena finns höga vattenhastigheter och erosionskänsliga jord­lager vilket påverkar hur stor erosionen kan blir fram till år 2100.

Fotnot: För att se kartor från utredningen besök Statens geotekniska instituts hemsida, swedgeo.se

Kommentera
Dela innehållet

Du måste ha ett konto och vara inloggad för att kommentera.


Logga in
Registrera dig
Glömt lösenord?

Logga in

Registrera dig

Lämna korrekta uppgifter. Kommentarer med oriktiga uppgifter godkänns inte.

Genom att skapa ett användarkonto så godkänner jag också reglerna för kommentering.
Obs. Enligt lag har du ett personligt juridiskt ansvar för det du skriver.

Glömt lösenordet?

Skriv in ditt användarnamn eller e-post för att få tillbaka det