• Foto: Janerik Henriksson / TT
    Carl Klingberg kände ren glädje när han blev uttagen i Tre Kronors OS-trupp. Han var med i det svenska guldlaget i VM förra året (här i matchen mot Italien) och tror att Sverige har goda chanser i Sydkorea. På torsdag spelas premiärmatchen mot Norge.
  • Foto: Svenska Ishockeyförbundet
    Viktor Stålberg tror att Sverige har goda chanser att ta sig lång i turneringen, men det finns flera lag som slåss om medaljerna.

Lerums OS-duo tror på Tre Kronor

Ishockey

De har samma moderklubb, men spelade aldrig tillsammans under ungdomsåren. LBK-fostrade Viktor Stålbergs och Carl Klingbergs vägar skulle istället komma att korsas i schweiziska Zug, och nu har de också tagit plats i samma OS-trupp.

För att vara en så pass liten kommun är Lerum minst sagt välrepresenterat i OS, och det är i issporterna som vi hittar de lokala stjärnorna. Förra veckan intervjuade vi Gråbos konståkare Anita Östlund och innan deras avresan till Sydkorea fick vi även telefonsamtal med ishockeyspelarna Viktor Stålberg och Carl Klingberg.

– Var än OS hade varit så hade det varit fantastiskt och Sydkorea ska vara ett häftigt land har jag hört, så det är dubbel glädje. Det ska bli riktigt roligt, säger Carl Klingberg.

– Att få uppleva ett OS är något som är få förunnat. Jag har representerat Sverige i VM tidigare, men det här är klart större, tycker Viktor Stålberg.

OAR (Ryssland) är favorit, men det finns flera utmanare till guldet.

– Det är många lag som har chans att gå långt och vi är ett av dem, säger Viktor Stålberg.

– Ryssland är lite favoriter, men jag tror inte att de är oslagbara. Jag tror att vi har en jättechans, säger Carl Klingberg

Klingberg och Stålberg har båda fostrats i Lerums BK, men det skiljer fem år mellan dem och i moderklubben kom de aldrig i kontakt med varandra. Många år senare spelar de nu istället tillsammans i schweiziska topplaget Zug. Carl Klingberg kom dit 2016 efter sejourer i både Sverige, Nordamerika och Ryssland.

Familjeliv i Schweiz

I somras anslöt Viktor Stålberg, som även han har spelat i en rad olika klubbar. Han lämnade tidigt Sverige för att pröva lyckan i Nordamerika, där han stannat kvar bortsett från NHL-lockouten 2012/2013. Karriärens höjdpunkt kom säsongen dessförinnan när han vann Stanley Cup med Chicago. Men i samband med att han och sambon Mathilda väntade barn beslutade de sig för att återvända till Europa.

– Vi ville inte flacka runt mer i USA. Jag fick några hyfsade kontraktsförslag, men inga som var tillräckligt bra. Nu vet vi att det blir minst två år här och det är inte lika mycket resor så att jag kan vara hemma mer med familjen, säger Viktor.

För fyra månader sedan föddes sonen Vincent.

– Nu väntar tre veckor utan att jag får träffa honom. Det blir tufft, men det är en för lång resa till Sydkorea för att de ska resa ända dit.

Den nya vardagen med en bebis har annars inte påverkat hockeyn nämnvärt, förutom att han kan ha lite lättare att släppa förluster när han kommer hem till familjen. Något som rimmar illa med småbarnslivet är dock att Viktor har ett stort behov av sömn, och därför sover i ett eget rum inför matcherna.

– Mathilda tar ett stort ansvar, säger han.

På rinken har Viktor Stålberg varit en stor tillgång för sin nya klubb. Han har gjort flest poäng i Zug och ligger delad trea i seriens poängliga. Detta efter att under flera år haft en mer defensiv roll.

– Men jag har alltid haft en hyfsat bra offensiv och nu får jag mer utrymme för det spelet, det gör det lättare att producera, förklarar han.

Målskytt i rätt läge

Carl Klingberg har trivts bra både på och utanför isen sedan han flyttade till Schweiz och även han har visat god form. Han berättar att han fått många delar av spelet att stämma under hela säsongen och i slutet har även poängen börjat trilla in.

De båda Zug-svenskarna började hoppas på OS-spel när NHL hotade med att inte låta sina spelare åka, ett hot som så småningom blev verklighet. Carl Klingberg var med i det svenska guldlaget i VM förra året, men därefter följde flera landslagssamlingar utan att han blev kallad.

– Sen var Johan Garpenlöv, som är assisterande tränare, och kollade på en match med Zug. Det gick jättebra, jag gjorde två mål, och tänkte att kommer jag inte med nu så kommer jag aldrig nånsin med igen. Men jag tog ingenting för givet. Jag hoppades på det bästa och förväntade mig det värsta, det belönades, säger han.

Hur kändes det när du fick beskedet att du blev uttagen?

– Det var ren glädje så klart. Jag har svårt att greppa allt, det ska bli så jävla kul. Att få ta på sig Tre Kronor-tröjan i vilken turnering som helst är en ära, och att göra det i ett OS är det finaste man kan göra.

LBK en plantskola

Carl Klingberg tycker att det är roligt att två LBK-skolade spelare tagit plats i truppen, och han lyfter fram sin moderklubb som vaskat fram en rad storspelare som Carls bror John Klingberg, bröderna Viktor och Sebastian Stålberg och Erik och Anton Karlsson.

– Det är spelare från olika årskullar så det är uppenbart att klubben gjort något bra en längre tid. Det var där jag fick starten som gjort att karriären tuffat på, säger han.

Viktor Stålberg instämmer.

– Det är imponerande att så många bra spelare kommer därifrån. Det är svårt att säga varför det är så, men jag tror att en anledning är att det finns bra ledare och att de yngre spelarna alltid har någon att se upp till. Jag såg till exempel alltid upp till Loui och hans brorsa (Lennon).