• Foto: Daniel Elfvelin
    Per Nielsen, Björn Aiff och Mikael Zachrisson, är nyfikna på vad som händer med kropp och sinne under de 22 milen tur och retur mellan Jokkmokk och Kvikkjokk.
  • Foto: Daniel Elfvelin
  • Foto: Daniel Elfvelin
  • Foto: Daniel Elfvelin

Lerumstrio i världens längsta skidlopp

Skidor

Vasaloppet är årets stora händelse för många skidåkare. Men för Mikael Zachrisson, Björn Aiff och Per Nielsen var det bara ett delmål.
Än väntar deras stora äventyr i Nordenskiöldsloppet, som med sina 22 mil är världens längsta skidlopp.

De nio milen mellan Sälen och Mora är ett rejält uthållighetsprov. Men när åkarna avverkat motsvarande sträcka i Nordenskiöldsloppet har de inte ens kommit halvvägs på banan som startar i Purkijaur, går nordvästlig riktning till Kvikkjokk där deltagarna vänder, åker tillbaka igen och går i mål i Jokkmokk.

– Jag behövde en ny utmaning och efter 25 Vasalopp är detta helt ny mark, säger Mikael, som nämnde loppet för Björn.

– När vi började prata om det kände jag att det är jävligt långt, men sen tänkte jag att jag kör, säger Björn.

De lockade även med sig Per och därmed blir de en trio från Lerum som deltar i tävlingen som avgörs nästa lördag, den 24 mars.

– En dansk i Jokkmokk. Bara det blir ju spännande att se hur det går, säger Per med tydliga spår av sitt modersmål.

54 mils cykellopp

Uppvuxen i närheten av Århus på Jylland var skidor inte direkt förstavalet av idrott, men på senare år har han hittat till längdåkningen och liksom de andra har han hunnit samla på sig rutin från flera Vasalopp. De har också erfarenheter av långdistanstävlingar inom en rad andra idrotter. Mikael har till exempel sprungit Ultravasan och Per har cyklat 54 mil kuperad bana i norska Styrkeprovet. Björn är något av en idrottslig mångsysslare och har bland annat ett SM-brons i kanot.

I skidspåret är framför allt Mikael och Björn kusligt jämna. De har exakt samma personbästa i Vasaloppet, 4,24 timmar, och förra året skilde det en ynka sekund mellan dem. I årets lopp var dock Björn en halvtimme före efter att Mikael misslyckats totalt med sin vallning, som han beskriver som leverpastej under skidorna.

– Jag har sällan varit så arg och sur efter ett lopp, så för mig handlade generalrepetitionen mer om mental träning att ta mig igenom helvetet.

De andra två hade trevligare upplevelser med bra formbesked. Med tiden 6,09 timmar kom Per på 2 056:e plats, hans bästa placering någonsin, och Björn åkte i mål på plats 500, vilket gjorde honom till siste man att knipa en plats i elitgruppen nästa år.

– Det var mitt mål, säger han.

När det kommer till Nordenskiöldsloppet har de inte speciellt mycket fokus på tider och placeringar. Det handlar mer om nyfikenheten inför en helt ny upplevelse, att utforska den hårfina gränsen mellan njutning och smärta. ”Vad ska jag ha för strategi? Hur kommer kroppen att kännas?”. Det är frågor som de funderar mycket på. Och visa av erfarenheter från liknande prövningar vet de att vägen till framgång handlar lika mycket om en mental kamp som att vara i fysiskt topptrim.

Gorilla, alligator och gris

De har olika styrkor och Per symboliserar dem med hjälp av tre djur. Björn är gorillan med en enorm fysisk styrka och ett tjockt pannben. Mikael är alligatorn.

– Han ligger och lurar i vassen. Han kan ligga längst bak och man har räknat bort honom men så plötsligt är han längst framme igen, säger Per.

Och själv är du?

– Grisen. Jag försöker bara hålla mig på banan, säger han glatt utan att närmare förklara likheten med den grymtande varelsen.

Vad är det för känsla som dominerar nu när loppet närmar sig?

– Förträngning, säger Björn och skrattar.

– Nu ska jag bara träna på fram till onsdagen innan loppet. De gånger jag har försökt att vila mig i form inför lopp har jag bara blivit sjuk.

Sjukdomar och skador är det enda som oroar. Inte minst skador som kan ske under loppet. De är övertygade om att de orkar genomföra loppet, så länge som deras kroppar pallar påfrestningen.

– Grejen är ju att vi gillar såna här pannbensgrejer och jag kan koncentrera mig länge. För mig handlar det konkret om armbågen. I Vasaloppet kan jag känna det som om knivar sticker in i armbågen, men det klarade jag mig i från i år, säger Mikael.

I det första Nordenskiöldsloppet 1884 stärkte sig åkarna med kaffe och konjak. Är det något ni kommer att anamma?

– Jag har en kompis som åkte förra året. Han är väldigt duktig och ledde till och med loppet ett tag i början. Han hade gjort i ordning ett patronbälte med dammsugare, det är väl punsch i dem? säger Mikael.

Så du kopierar hans taktik?

– Kanske, jag får se.

veckansluncher