Foto: Carina Svensson
Foto: Carina Svensson

Personer med OCD ska bli friska

Lerum

En ny mottagning för personer med tvångssyndrom har öppnat i Lerum. Patienter från hela Västra Götalandsregionen ska komma hit och förhoppningsvis bli friska.

Det är med stor glädje och förväntan det nya teamet har dragit igång verksamheten i lokalerna på Hedlunds backe i Lerum.

Den regionala OCD-mottagningen har hela Västra Götalandsregionen som upptagsområde. Den patientgrupp som är aktuell är svårt till extremsvårt tvångssyndrom.

Hur känns det nu?

– Jättespännande. Det har varit en lång resa från det att politikerna beslutade att vi skulle ha speciella mottagningar för personer med tvångssyndrom tills den här och ytterligare en mottagning på Uddevalla sjukhus startade, svarar verksamhetschefen Johannes Cannán-Magnusson och fortsätter:

– Det finns ett jättestort behov och det känns fint att få vara med och hjälpa dem som har blivit sjuka, för även om det är oerhört stort lidande för den som drabbas är det här en sjukdom som det går att bli frisk från. Och om man inte får behandling mot tvångssyndrom finns en tendens att det blir värre.

På mottagningen arbetar, förutom Johannes Cannán-Magnusson, en personalgrupp bestående av tre psykologer, en PTP-psykolog, psykiatrisjuksköterska en läkarsekreterare och nu söker man även en specialistläkare.

Tufft för närstående

Johannes Cannán-Magnusson förklarar att tvångsbeteendet inte bara drabbar patienten utan även anhöriga.

– Det kan vara oerhört tufft och man kan som anhörig behöva stöd och information. Jag uppmanar både den drabbade och anhöriga att vända sig till OCD-föreningen i Göteborg.

För att få komma till mottagningen i Lerum krävs en remiss ifrån öppenpsykiatrin. Mottagningen har endast ett behandlingsuppdrag vilket innebär att patienten behöver till höra en mottagning. Egenremisser eller remisser ifrån primärvården tas inte emot.

– Sedan gör vi en utredning där vi bland annat tittar på om hur drabbad patienten är och om hen vill bli frisk. Det räcker inte att anhöriga vill att patienten ska få behandling, är personen inte motiverad kommer det inte fungera. Och vi vill inte att folk ska misslyckas. Förutsättningarna för att lyckas blir så oerhört mycket mindre om personen bara gör det för att någon annan vill. Då är det bättre att vänta, förklarar verksamhetschefen.

Olika symptom

OCD, från engelskans Obsessive-Compulsive Disorder, kallas på svenska också för tvångssyndrom. Den drabbade lider av påträngande tankar som kallas för tvångstankar. För att hantera dessa tankar och obehaget de väcker utför patienten så kallade tvångshandlingar. Det är oftast synliga handlingar som personen känner sig tvungen att utföra för att minska de obehagliga känslor som tankarna för med sig. Dessa tvångshandlingar kan också vara osynliga och kallas då för mentala ritualer. Oftast grundas tankarna och handlingarna i en önskan om att lindra ångest. Det kan till exempel handla om att personen gör något, som att tända och släcka lampan ett visst antal gånger, för att inte hen eller någon närstående ska bli sjuk eller dö.

– Den sjuka vet oftast att det inte är helt logiskt men vågar inte chansa – för tänkt om.

På mottagningen behandlas också närliggande tillstånd som dermatillomani, samlarsyndrom, hoarding, body dysmorphic disorder, BDD och trichotillomani. Det förstnämnda innebär att personen plockar på huden så att det uppstår sår, hoarding att hen samlar på saker tills det inte går att ta sig fram i bostaden, BDD att hen lider extremt av sitt utseende och det sistnämnda tvångsmässig borttagning av hår.

Många är drabbade

Den som insjuknar är oftast i åldern 14 till 22 år. Och det är cirka två procent av befolkningen som lider av tvångssyndrom. Det finns ärftliga komponenter och det är vanligt med samsjuklighet som depression, tics och andra ångestsyndrom.

– Det finns en stigma över diagnosen. Och det är dags att vi bryter detta och informerar om sjukdomen och ger patienterna fungerande verktyg för att minska lidandet, som är större än många vet, säger Johannes Cannán-Magnusson.

Patienterna som remitteras till Lerumsmottagningen är under tio veckor med i tio gruppsessioner samt sju individuella sessioner. Under dessa ska rädslan mötas. Till exempel ska en person som är rädd för en viss slags brunn gå till en sådan tillsammans med en i personalen och sedan göra detta själv efter planering.

Kan få livskvalitet

– Men det räcker inte att stå på brunnen. Vi har också tagit reda på om det finns någon ritual som den sjuka gör för att ta bort effekten av att ha gjort det hen är rädd för, det kan till exempel vara att gå hem och duscha eller nynna en ramsa. Det är viktigt att patienten inte gör ritualen efteråt, för då tar man bort hela effekten av att ha lyckats göra det jobbiga. Det är oerhört tufft, men efter att ha gjort detta flera gånger har patienten till slut avdramatiserat handlingen och märkt att inget hemskt har hänt, säger Johannes Cannán-Magnusson och fortsätter:

– Och då kan patienten återfå kvaliteten i livet. Det kan betyda så oerhört mycket, inte bara för personen som är sjuk utan också för närstående.

En pilotgrupp startade i januari och resultatet har varit bra. Nu planeras nya grupper att startas. Man gör utvärdering allt eftersom och har återkommande dialog med Karolinska institutet i Stockholm.

veckansluncher