Svar till Eva Andersson (C), LT 14/3

Debatt

Som svar på SD:s artikel den 28/2 uppger du att kredit­institut och branschanalytiker inte betraktar Lerums kommun som skuldtyngd varken nu eller framöver med utgångspunkt från de planer som beslutats och att kommunens ekonomi är god. Att kreditinstitut påstår det kan bero på att de är intresserade av att låna ut till kommunen, då det är deras inkomstkälla.

Vad gäller de bransch­analytiker du hänvisar till kan om de är seriösa inte bortse från konjunkturinstitutets (KI) och riksbankens bedömningar som såväl regering som finansmarknaden följer med stort intresse. Om vi håller oss till Lerums kommun är jag hänvisad till de fakta som måste beaktas för att belysa den verklighet vi lever i.

Om de styrande i Lerum har för avsikt att fortsätta sin upplåning till 3 miljarder invänder vi mot att pensionsskuld inte kan jämföras med långfristiga skulder, vilket man måste då man inte fonderat kapital för kommande utbetalningar. Om upptagna lån i bästa fall används till verksamhetslokaler och infrastruktur, och vi antar att livslängden uppgår till 70 år bör man amortera av skulden på 70 år. I annat fall hamnar vi en ohanterlig skuldbörda, där kommunen får dra ner på kärnverksamheten. I stället har kommunen trots högkonjunktur ökat skuldsättningen.

För att återskapa en god hushållning krävs årlig amortering. Med utgångspunkt på en skuld på 3 miljarder/ 70 år krävs en årlig amortering på 43 miljoner. Vi anser även att bostadsbyggande är allt annat än god hushållning. Det grundas på den kredit- och hyresrisk som uppstår vid lånefinansierat bostadsbyggande. Det finns för många exempel från andra kommuner hur det slutar. Förvisso bör kommunen tillhandahålla ett visst antal lägenheter till personer som av olika anledningar inte har möjlighet till en lägenhet på den ordinarie bostadsmarknaden, men en kommun ska därutöver endast ägna sig åt kärnverksamheten. Att de styrande i kommunen bortser från riksbankens och KI:s bedömning om kommande räntehöjning är obegripligt, vilket bör medföra ytterligare räntekostnader med 60 Mkr.

Vi ifrågasätter även er bedömning om att kommunens skatteinkomster kommer öka från 1,9 miljarder till 2,2 miljarder år 2016–2020, då BNP-utvecklingen bedöms falla från 3,2 procent år 2016 till 1,5 procent 2020. Då BNP brukar följa löneutveckling innebär det en felräkning med 135 Mkr. Kostnad för nyanlända med 110 Mkr per år tycks finansieras med en glädjebudget, som passar väl in på ett valår.

Per Hassel
Christopher Saart
Sverigedemokraterna i Lerum