• Invånare. Andelen befolkningsmängdsförändring i Lerum 1997-2016.

Ny Lerumsstudie av känd debattör

Lerum

Forskaren och debattören Jan Jörnmark har tittat på Göteborgsregionen och Lerum. Hantror att en bra tvärförbindelse, I Härskogen eller Jeriko, ökar befolkningstillväxten och priset på hus.

I förra veckan presenterade forskaren och debattören Jan Jörnmark sin kartläggning av Göteborgsregionen och Lerum, som utgår från hans tidigare Lerumsstudie. Den här gången har Jörnmark arbetat tillsammans med Patrik Sjöberg, som inte har hoppat högt utan är kulturgeograf och civilingenjör.

Jörnmark konstaterar bland annat att det saknas en ordentlig tvärförbindelse mot väg 40, antingen genom Härskogen eller Jeriko. Han skriver ”Utifrån det material vi har tagit fram förefaller det som att en expansion av de två södra tätorterna är angelägen, men också att den skulle underlättas av förbättrade kommunikationer mot regionens södra del längs Riksväg 40 och E6. I grunden handlar det om att utveckla ett läge som skapades när E20 drogs fram 1964 mot en nyare och strukturstarkare del av regionen.”

– Bättre förbindelser till den expansionstarka delen söder om Göteborg borde rimligen leda till att fler väljer att flytta hit. Det borde också leda till att genomsnittspriset på villor ökar, inte med en miljon kronor men med ett par hundra tusen, säger han.

Bättre planer

Jörnmark ifrågasätter också kommunens planering i sitt geografiska sammanhang. ”Ser man till Lerums översiktsplaner blir beskrivningen av den egna kommunens situation schematiserande och inte sällan klyschbemängd. Dock delar kommunen ordval med hundratals andra kommuner runt om i landet, där den egna orten beskrivs som ”speciell”, ”unik”, ”naturskön” och så vidare”.

”Eftersom kommuner av Lerums typ alltid är delar av regioner borde egentligen orienteringen mot regionen vara det allra mest centrala i en översiktsplan. Frågorna som ställs skulle då naturligtvis handla om regionens långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft samt den egna kommunens situation inom detta regionala nätverk av kommuner, men här är beskrivningarna och analysen om möjligt än mer schematiska.”

Såg behovet

När han presenterade sin förra studie, 2014, sa han:

– Redan på ett tidigt stadium överraskades jag av hur intressant arbetet blev. Lerum var under 1960-talet hela regionens snabbast växande kommun, men efter en tillväxt på 103 procent mellan 1960-1973 händer sedan något dramatiskt: sedan dess har befolkningsökningen stannat vid 45 procent.

Rapporten tog avstamp 1969, när kommunen bildades, och citerade generalplan 70. Där står det att det ur servicesynpunkt var ofullständiga tätorter, och att kraven på allmän standardhöjning och en rättvis fördelning av kommunservicen inte kunde tillgodoses. För att klara detta krävdes en befolkningstillväxt. Planen förutsåg att kommunen skulle växa till 35 000 invånare på 1980-talet och nå cirka 75 000 invånare 2010. Verkligheten blev dock en helt annan, antalet invånare har precis nått över 40 000.

Mellan 1960 och 1970 hade Lerums kommun en befolkningstillväxt som var klart högre än Kungsbacka, Partille, Härryda, Kungälv, Mölndal och Alingsås. Men Jörnmark konstaterade att vid 1970-talets mitt stod Lerum vid en absolut vändpunkt, och det som valdes då var att gå från att vara en av de tre storstadsregionernas absolut mest snabbväxande kommun till att bli en av de allra mest långsamväxande.

– Det gör dessutom att utvecklingen har ett intresse till och med i ett nationellt perspektiv. Dessutom ställer det naturligtvis dagens politiker inför rent formidabla utmaningar.

Stark handel

En orsak är att Göteborg hade en stor andel outhyrda lägenheter i början av 80-talet och då begärde att kommunerna i regionen skulle sluta bygga nya lägenheter. I Lerum lyssnade man medan man i Kungsbacka trotsade, och drog om Lerum i hästlängder när det gäller inflyttning. Mellan 1970 och 2013 hade Kungsbacka en befolkningstillväxt på över 160 procent, jämförbar siffra för Lerum är strax över 60 procent. Under samma period har andelen pensionärer ökat stort här. Och skattekraftens andel av riksmedelvärdet har stigit kraftigt i Kungsbacka men bara lite i Lerum.

Jörnmark konstaterar nu också att det var en inkomststark befolkning som flyttade in till Kungsbacka, vilket inte bara gjorde att man ökade starkt befolkningsmässigt efter 1975 – man gick också från den undre halvan av regionen sett till medelinkomster till den absoluta toppen. ”Köpstyrkan möjliggjorde sedan det omfattande och framgångsrika etablerandet av handelscentrum, hela vägen från Kungsmässan över Hede där Willys Cash fungerade som dragare, över Kållered med Ikea och upp till Sisjön.”

Arrangörer var Kusebackastiftelsen och Studieförbundet Vuxenskolan.