Nytt pris till bibliotekarien Heidi

LERUM

Bibliotekarie Heidi Carlsson Asplund har åter blivit prisad för sina insatser i sitt arbete.
Den här gången har hon fått Bengt Hjelmqvists pris.
Priset instiftades 1964 och delas årligen ut för framstående insatser på folkbiblioteksområdet. Priset är döpt efter biblioteksideologen och humanisten Bengt Hjelmqvist. Vinnaren får ta emot ett diplom och ett stipendium på 25 000 kronor.

Hur känns det att få priset och hur reagerade du?
– Det var en stor överraskning, oerhörd glädje, hedrad över detta enormt fina pris. Jag fick veta det per telefon när jag var och handlade. Jag ropade rätt ut och tårarna kom av glädje.

Vad betyder det för dig?
– Det betyder oerhört mycket. Jag är väldigt glad över att tillgänglighetsområdet uppmärksammas i flödet av alla andra verksamheter inom biblioteken nationellt och internationellt. Är så stolt över motiveringen.

Vad driver dig i ditt arbete?
– Jag drivs av en önskan att alla människor ska upptäcka bibliotekets möjligheter just för dem. Jag är övertygad om att biblioteket kan göra skillnad. Att alla skall få möjlighet att läsa samma bok, men i ett format som passar den enskilde. Vanlig bok, storstil, talbok, ljudbok eller lättläst spelar ingen roll bara alla är inkluderade och kan delta i samtalet på lika villkor. Det är ett jämlikt och demokratiskt samhälle.
– Kontakten och samarbetet med våra låntagare/besökare som använder biblioteket har varit en stor drivkraft livet igenom. Vad kan vi lära av varandra? Vad vill medborgarna med sitt bibliotek? Man vill och behöver olika beroenden på var i livet man befinner sig. Barn- unga, unga vuxna, den åldrande människan, personer med funktionsnedsättning och allt däremellan måste få sin egen ”specialist” som bevakar och vårdar. Arbetet med det här har varit mitt driv.

Vilka frågor är viktigast på ditt jobb just nu?
– Hjälp, det är många frågor som är viktiga just nu. Men om jag väljer en så kanske det är att arbeta för det ”dyslexivänliga biblioteket”. Jag träffar i mitt arbete med registrering av appen Legimus, det vill säga talböcker, många personer med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi som verkligen kämpar dagligen med att hantera sina läs och skrivsvårigheter. Hur kan biblioteket förbättra för dem?
– Hela  samhället går ut på skriven text. Vad behöver vi göra? Informera om bibliotekets utbud och tjänster för just personer med läshinder är viktigt så klart. Men hur ser vår egna texter ut på affischer och broschyrer på webben. Kan vi göra på annat sätt? Hur hittar man i våra hyllor? Det finns mycket att göra. Detta är bara några exempel. Vi har ett dyslexiråd till hjälp.

– Jag är också engagerad i internationella organisationen IFLA och är medlem i Library Services to People with Special Need Section sedan 6 år tillbaka. Detta ligger mig varmt om hjärtat. Jag föreläste nu senast i augusti i Kulala Lumpur om hur vi arbetar med dyslexi på biblioteket i Lerum.

Du startade upp föreläsningen Vad gör din granne? Varför och hur har mötena varit?
– Jag började fundera över vad vi egentligen vet om våra grannar? Kanske har de något spännande eller intressant att berätta om sin vardag. Visst är det roligt att få veta lite om varandra. Och visst är det roligt som föreläsare att få berätta om sitt yrke eller intresse, att få en egen stund och att bli lyssnad på.
– Föreläsarna bidrar på detta sätt till stärkt gemenskap i lokalsamhället och de som lyssnar är oerhört uppskattande och intresserade. Det finns många spännande människor med sin historia och sin kunskap i Sjövik.
– Vi har haft så många fantastiska kvällar på biblioteket med så många underbara föreläsare. Det är nästan alltid fullsatt. Vem har jag missat? Hör av dig!
Kan nämnas att ingen får betalt.
Ann-Charlotte Edgar
ann-charlotte.edgar @lerumstidning.com