• ALLVARLIG POLIS. Johan Marenius Nordahl, uppvuxen i Lerum, här tillsammans med huvudrollsinnehavaren i Jägarna Rolf Lassgård. Foto: Movie Zine
  • Foto: Patrick Degerman

Johan från Lerum spelar mot Rolf Lassgård

Lerum

Det går bra för Johan Marenius Nordahl. Direkt efter scenskolan i Malmö fick han frågan om att vara polisaspirant i tv-serien Jägarna, där han spelar brorson till Rolf Lassgård.
Nästa år gestaltar han en ny kock i den omtyckta serien Vår tid är nu.
– Jag nyper mig själv i armen, för att förstå att det är verklighet, säger skådespelaren.

Dagen efter att Johan tagit examen från scenskolan i Malmö blev han uppringd och fick frågan om han ville komma på casting till tv-serien Jägarna. Han provspelade några gånger och så var rollen som Peter Bäckström hans. Peter är brorson till Erik, som spelas av Rolf Lassgård.

– De flesta av mina kurskamrater var klara över vad de skulle göra efter studenten, men inte jag och det började bli lite nervöst, säger Johan.

– Frågan kom som en blixt från klar himmel, men jag blev naturligtvis jätteglad. Senare har jag fått veta att min slutproduktion med en fars på skolan hade setts av rätt människor.

Förbereda sig

Inspelningen började i augusti och varade i tre månader. Hela teamet bodde på hotell i den lilla orten Älvsbyn i Norrbotten, men innan det hade Johan en del förarbete att göra. Rollkaraktären han skulle gestalta, Peter Bäckström, går i sin farbror Eriks fotspår och utbildar sig till polis. I serien är han fortfarande under utbildning som polis­aspirant.

– Jag började med att hitta likheter mellan Peter och mig för att komma nära hans karaktär. Han är en tänkande person som har lätt för känslor och är känslosam. Sådan är jag också.

– Sedan fick jag en personlig tränare under sex månader för att bygga upp polismuskler och blev under den här tiden åtta, nio kilo tyngre. Jag fick en biffigare kropp, en auktoritär hållning och jag hittade polisrollen.

Johan tog sig också in i polisaspiranten genom att spela in ett blandband med musik som Peter lyssnade på. På det sättet gick han också in i karaktären, med hjälp av hiphopen.

– Det var ett fint hjälpmedel och jag kom i bra sinnesstämning.

För att få en känsla för polisyrket fick teamet besöka polisstationer och tillbringa tid på skjutbanan. För nu var det dags för Johan att låna ett bälte med ett riktigt vapen.

– Jag upplevde lite av en fånig pojkdröm, men också obehaglig känsla av makt när jag stod där med en laddad pistol i hölstret.

– Efter att ha blivit insatt mer i polisens arbete har jag stor respekt för dem och vad de gör.

Var nervös

När det var dags att göra den första scenen var Johan nervös, men när han mötte Rolf Lassgårds ögon blev allt lugnt.

– Jag kände direkt att det här blir fantastiskt och tillsammans med Lassgård och de andra kände jag mig trygg.

– Han är en stor förebild och en fantastisk människa som bryr sig om alla runt omkring honom. Han är verkligen en social och varm person.

För några veckor sedan var Johan och de andra i Jägarna på en förhandsvisning av serien. På en smygpremiär fick de se de två första avsnitten, som började sändas på C More förra onsdagen.

– Jag var nervös, men blev överväldigad och helt uppslukad av de två avsnitten. Alla som medverkat betyder så mycket för mig, mer än vad de säkert förstår, och vilken skola den här inspelningen har varit. Jag är väldigt nöjd och stolt och kunde inte gjort det bättre.

– Hela inspelningen har varit en trygg och säker tid och jag tror på min karriär.

Jobben som skådespelare har avlöst varandra för Johan. Efter inspelningen av Jägarna har han hunnit med att spela brodern Birk i Ronja Rövardotter på Kulturhuset i Stockholm och Jonatan i Bröderna Lejonhjärta på Västerbottensteatern. Det har också handlat om en intensiv tv-inspelning av den folkkära serien Vår tid är nu.

– Jag älskar den serien, den är så vacker. Just nu går säsong två och jag kommer in efter några avsnitt i säsong tre.

– Jag spelar en ny kock i köket, som är med i varje program, men mer får jag inte säga.

Johan började spela teater i Kulturskolan i Lerum som sjuåring. Han säger att Britt-Marie Näverbrant och Gösta Janson har betytt mycket för honom och hans fortsatta studier. Det blev dock ett sabbatsår efter gymnasiet innan det var tid att börja på skådespelar­linjen på en folkhögskola. Då hade han regisserat flera kortfilmer och säger att han idag är imponerad av den unge kille som han var, som lyckades engagera etablerade skådespelare i sina produktioner.

– Ganska snart kände jag att folkhögskolan inte passade mig för de arbetade med specifika metoder, som bröt ner mig. Idag är jag en starkare människa.

– Jag fick rådet att söka till Malmö scenskola och kom in på första försöket. Vid uttagningen hade jag ingen tanke på att bli antagen utan lekte mig genom scenerna. Det var nog det som gjorde det.

Just nu är Johan ledig några veckor och arbetar med att skriva egna projekt, vilket han gjort vid sidan av allt annat de senaste åren. Han tror att det snart är dags att de ser dagens ljus.

– Jag tror stenhårt på vad jag gör och hoppas kunna framföra det på någon liten teater framöver. Jag brinner verkligen för att fortsätta stå på scenen.