Foto: Daniel Elfvelin
Intensivt arbete: Eva Andersson (C), Lill Jansson (L), Christian Eberstein (KD) och Alexander Abenius (M) har haft bråda dagar med att knåpa ihop en budget.

Stora satsningar i alliansens budget

Allmänt

Omfattande investeringar på över en halv miljard kronor väntar och stora satsningar görs på skolor, förskolor och idrottsanläggningar. Alliansen är klar med sin budget för 2019 och har planen utstakad för ytterligare två år framåt.

För knappt en månad sedan stod det klart att Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centern återupptar sitt samarbete och styr kommunen som en allians de kommande fyra åren. Nu presenterar de fyra kommunalråden sin budget för 2019 och en plan för investeringarna 2020 och 2021.

– Vanligtvis har man ungefär två månader på sig att göra en budget och nu hade vi två veckor på oss, men vi har ändå lagt mycket tid på den och är glada, nöjda och stolta över den budget vi gjort, säger Alexander Abenius (M).

En stor del av budgetarbetet gjordes dock under tiden då kvartetten förhandlade, och trots att de gick till val som enskilda partier hävdar de att det gick friktionsfritt att komma överens.

Kvartett med samsyn

– Det jag tycker har varit roligast under förhandlingarna är att se den politiska samsynen, det finns en symmetri, vi har en gemensam grund och jag kan inte säga att det finns något stort vi fått ge avkall på, säger Christian Eberstein (KD).

– Den största utmaningen har varit att komma överens om takten och vilken ordning vi rullar ut saker. Det går inte heller att ösa hinkar över förvaltningen, tillägger Lill Jansson (L).

Ingången har varit att ha ett långt perspektiv med fokus på välfärden och de upplever att utmaningen att få ekonomin att gå ihop blir större. Många av invånarna utgörs av unga och gamla och andelen personer i arbetsför ålder minskar.

Att Lerum allt mer utvecklats till en utpräglad barnkommun syns tydligt i budgeten där stora investeringar krävs för skolor och förskolor. Under 2019 görs förskolesatsningar för drygt 70 miljoner kronor, där byggena av förskolor i Öxeryd och Hallsås är de största projekten.

Dyra skolprojekt

Skolinvesteringarna landar på drygt 85 miljoner kronor och kommer att öka markant de följande två åren med planerade utgifter på knappt 240 miljoner kronor för 2020 och nästan 300 miljoner kronor 2021. Mycket pengar behövs när F-5-skolorna byggs om till F-6-skolor i Floda och Tollered, där skolan även behöver rymma fler elever. Även på Lekstorpsskolan i Gråbo sker en om- och tillbyggnad till en hög kostnad. De projekt som sväljer mest pengar är dock en ny skola i Hallsås, om- och tillbyggnaden av Torpskolan, samt en ombyggnation av Knappekullaskolan. Sammanlagt 200 miljoner kronor finns i 2021 års budget.

Lill Jansson lyfter fram att Alliansen välkomnar fler friskolor under mandatperioden och överhuvudtaget vill kvartetten se fler samarbeten med civilsamhället och näringslivet.

– Vi ser gärna att fler externa aktörer vill bedriva verksamhet och avlasta vår investeringsbudget, säger Alexander Abenius.

Ett befintligt exempel på detta är Floda Novas initiativ till en idrottshall i Floda. På andra håll väntar dock stora kommunala investeringar på fritidsanläggningar. De nya idrottshallarna i Lerum och Gråbo samt en tennishall vid Aspen är de mest kostsamma projekten 2019. Den totala kostnaden för fritidsanläggningar uppgår till nästan 140 miljoner kronor under året.

Kulturhus och simhall

Under kategorin fritids­anläggningar finns även stora medel budgeterade för ett kulturhus och en simhall 2020 och 2021. Det finns dock fortfarande stora frågetecken kring när och vad som ska ske med dessa två projekt.

Kulturhuset är en del av det stora Dergårdspusslet som ännu inte lagts klart och prislappen på stabiliseringsåtgärder är en avgörande faktor. Det enda kvartetten konstaterar i dagsläget är att kommunen behöver ett kulturhus och att ärendet är brådskande, inte minst för Kulturskolans del.

– Det är ett eftersatt område och med tanke på hur mycket idrotten får med nya hallar och annat så måste kulturen också få sitt, säger Lill Jansson.

I Stenkullen finns pengar avsatta för en ishall, och eventuellt en simhall. Detta beroende på vilket beslut politikerna tar om Vattenpalatset. Som LT skrivit tidigare krävs stora renoveringskostnader för att rädda anläggningen, men exakt hur mycket pengar som krävs är inte fastställt.

– Vi måste ha något konkret att ta ställning till, säger Christian Eberstein.

– I januari får vi mer kött på benen, upplyser Eva Andersson.

Val med två alternativ

Hon anser att Vattenpalatset tillsammans med gymnasiet är kommunens flaggskepp, men samtidigt är hon överens med sina tre kommunalrådskollegor om att äventyrsbadet inte kan räddas till vilket pris som helst. Lill Jansson lyfter även fram de miljömässiga vinsterna med att bygga en simhall tillsammans med en ny ishall.

Det enda som är bestämt är att det blir det ena eller andra alternativet.

– Två simhallar är inte aktuellt, fastslår Lill Jansson.

Ytterligare ett ärende som dragits i långbänk ligger under kategorin renhållning. För 2019 och 2020 finns pengar avsatta för en återvinningscentral i Stenkullen. Också här är det dock oklart när projektet blir av och Eva Andersson konstaterar att många yttre omständigheter satt käppar i hjulen.

– En återvinningscentral är något vi måste lyckas få till under mandatperioden och den får gärna ha ett återbruk, säger hon.

Låneskulden ökar

Skatten ligger kvar på samma nivå som idag medan den budgeterade nyupplåningen och låneskulden kommer att öka under perioden. 2019 ligger den budgeterade nyupplåningen på 233 miljoner kronor och stiger över 300 miljoner för 2020 och 2021, samtidigt som den totala låneskulden stiger från 1,6 till 2,3 miljarder.

– Lerums kommun är en växande kommun vilket är mycket positivt. Det ställer samtidigt krav på nya viktiga investeringar i välfärden. Lerums kommun kommer att få en utvecklad nyupp- låning, men den kommer ligga på en fullt rimlig nivå när vi jämför oss med andra jämförbara kommuner, säger Alexander Abenius.