Ingen ytterligare barriär

lt-debatt

I förra veckans LT undrar signaturen ”Lerumsbo” om kommunens agerande när det gäller ett nytt dubbelspår (norr om Aspen) på sträckan Göteborg – Floda/ Håvared – Alingsås.
Dubbelspåret, norr om Aspen, kommer med allra största sannolikhet att dras i tunnel från Sävedalen/Mellby till Floda/Håvared, en sträcka på 20 kilometer. Detta innebär att ingen ny barriär skapas. Det blir, i första hand, fjärr- och godstågen som trafikerar det nya dubbelspåret 20 meter ner i berget.

Därför kan jag lugna signaturen ”Lerumsbo”. Barriären kommer snarare att minska än att öka. Dubbelspåret, norr om Aspen, blir inte någon barriär. Buller, vibrationer och andra olägenheter försvinner i urberget. Samtidigt minskar barriär-effekten kraftigt på den befintliga banan, när fjärr- och godstrafiken lyfts bort och banan främst trafikeras av lokaltåg.
Jag har varit med i utredningar och planering på Västra Stambanan, Göteborg – Floda – Alingsås, sedan 2004. Här är några viktiga nedslag.

Det började 2003/04 med att dåvarande Banverket ville bygga två nya spår, Aspen – Floda, parallellt det vill säga i samma korridor som de befintliga spåren. Det skulle verkligen innebära en kraftigt ökad barriär. Projektet höll inte måttet även ur andra aspekter. Det blev också väldigt dyrt och när prislappen ökade från 800 miljoner till 2.5 miljarder kronor lades projektet ner.
Vid ett möte med generaldirektören på Banverket Minou Akhtarzand, 2009, fick företrädare för Järnvägsföreningen i Lerum (jag var en av dem) tillfälle att presentera tunnelförslaget norr om Aspen. Generaldirektören markerade tydligt en positiv inställning till förslaget/tunneln.

Varför behövs ytterligare spårkapacitet på Västra Stambanan? Jo, för att Sveriges värsta flaskhals finns på Västra Stambanan, Göteborg – Alingsås. Här trängs fjärr-, gods-, region- och pendeltåg på ett dubbelspår. Under 2018 inträffade 38 ”svåra kapacitetskonflikter” i hela det Svenska järnvägsnätet. Av dessa var 28 stycken lokaliserade till sträckan Göteborg– Alingsås. Mycket tydliga och allvarliga siffror och så kan det inte få fortsätta.

Det är således hög tid att tillföra ny kapacitet på Västra Stambanan, Sveriges viktigaste järnväg. I Stockholmsområdet pågår nu rejäla ”ändpunktsinvesteringar”, så att flaskhalsproblemen kan lösas där. Dessa arbeten är klara 2022/23. Därefter står Göteborgsområdet på tur och då måste projektet Göteborg – Floda – Alingsås in i statens nästa investeringsplan (2022 – 2033). Kommunerna utefter banan och Västra Götalandsregionen driver på för att utbyggnaden kan stå klar 2030-2032. Ett drömscenario!

Jag ägnar många tankar och mycket möda på temat ekonomi/finansiering. Hur skall staten övertygas om att lägga in sju till nio miljarder i nästa plan? Finns fler parter … kan medfinansiering lanseras? Hur då?
Här tar jag gärna emot konstruktiva förslag och synpunkter från intresserade och engagerade medborgare, inte minst från signaturen ”Lerumsbo”.

 

  • LENNART WASSENIUS ( C) kommunens talesperson i järnvägs-frågor