• Foto: Daniel Elfvelin
  • Foto: Daniel Elfvelin
  • Foto: Daniel Elfvelin
  • Foto: Daniel Elfvelin
  • Arkivfoto
    Johan Nilsson under en match i Baltichov 2009.

Kort men framgångsrik karriär

Handboll

2010 lämnade Johan Nilsson IK Baltichov för Alingsås HK. Under sina nio år i klubben har han gått från juniorlagsspelare till kapten i A-laget. Bara 26 år gammal väljer han nu att avsluta karriären efter sin femte SM-final.

Med ett ansikte gjort av sten under det stora skägget tar Johan Nilsson emot silverpokalen. Han höjer den i en respektfull gest mot det blå hav av Alingsåssupportrar som stöttat sitt lag i SM-finalen. Men ungefär samtidigt som gulklädda Sävehofspelare samlas i en klunga och skriker ut sin guldglädje sjunker han ner på golvet, där han blir sittande länge utan att för en sekund lyfta blicken mot pokalen som står bredvid honom.

Scenen utspelar sig några minuter efter att hans Alingsås den 30 maj förlorat den femte och avgörande finalmatchen i Estrad arena.

– Just då kände jag bara tomhet. Vi hade chansen att ta hem det i förlängningen redan i den fjärde matchen och sen hade vi chansen att vinna på hemmaplan i den femte. Det var jävligt surt, men när jag ser tillbaka på säsongen idag kanske jag inte ens trodde på SM-final, under grundserien blandade vi och gav, säger Johan Nilsson.

Att besvikelsen var stor är lätt att förstå. Redan i förväg hade han aviserat att den här säsongen skulle bli hans sista, och efter guldet 2014 har han spelat ytterligare fyra SM-finaler med Alingsås utan att lyckas vinna igen.

– Jag hade väl kanske hellre spelat någon SM-final mindre om jag fått ett guld till, samtidigt är det häftigt att ha fått vara med om fem finaler och tagit ett guld, det är svårslaget, något inte så många handbollsspelare får vara med om, konstaterar Johan Nilsson.

Stannade i Baltichov

Vart karriären skulle ta vägen hade han ingen aning om när han lämnade moderklubben Baltichov 2010. Redan året innan uppvaktades han av Alingsås, men som nybliven A-lagpelare valde han då att spela ett år till i division 2-klubben från Stenkullen. Johan Nilsson fortsatte att övertyga och när erbjudandet kom tillbaka tog han det.

– När jag tog steget över gick det väldigt snabbt. Efter ett år i juniorlaget fick jag A-lagskontrakt. Jag hade en väldigt stor utveckling när jag tränade med bättre spelare och ökade träningsmängden med säkert 200 procent, säger han.

Kroppsligt har detta inneburit att den spenslige 17-åringen som gick från Baltichov har blivit en betydligt mer muskulös 26-åring.

– Jag har säkert lagt på mig 20 kilo.

Men det är inte bara till utseendet som det skett en utveckling.

– Jag var egentligen bara ett barn när jag lämnade Baltichov och det är i Alingsås jag blivit den person jag blivit idag.

Blev lagkapten

Under samma period som Alingsås vuxit fram till ett stabilt topplag i Sverige har Johan Nilsson successivt fått allt större förtroende och blivit en ledargestalt. 2017 fick han ta över kaptensbindeln när den dåvarande lagkaptenen Max Darj blev proffs i Tyskland.

– Det var naturligt. Det tog tre, fyra år innan jag växte in i allt och började ta ansvar. Med åren har jag stigit i hierarkin och när jag blev kapten var jag den som spelat längst i A-laget.

På planen har han utstrålat ett lugn och en trygghet. Även under de mest dramatiska stunderna i SM-finalerna ledde han sitt lag utan att höja rösten eller gestikulera vilt.

– Jag är lugn som person och vill inte lägga på någon fejkad fasad, och under matcherna har alla så mycket adrenalin ändå att det snarare kan vara bra att lugna ner stämningen. Sen kan jag brusa upp på träningar när jag tycker att nivån är för låg.

En avslutningsresa till Barcelona tillsammans med laget i mitten av juni blev Johan Nilssons sorti. Intervjun sker på telefon några dagar efter att han kommit hem och hemma är numera varken Stenkullen eller Alingsås. Hemma är Ronneby där flickvännen Elin Dennerlöv har sin bas med en karriär som Ica-handlare tillsammans med sina syskon. Paret har under lång tid flängt fram och tillbaka mellan Alingsås och Blekinge, vilket betytt att de varit på resande fot i princip varje ledig dag.

– Det är ett påfrestande sätt att leva som varit mentalt jobbigt. Redan när jag skrev på det senaste kontraktet för tre år sedan tänkte jag faktiskt att jag nog skulle känna mig rätt nöjd efter de åren.

Kroppen skulle sannolikt ha hållit för elithandboll några år till, men beslutet att sluta och flytta till Ronneby känns hel rätt.

– Det blir en lugnare vardag och nu kan vi bygga ett liv tillsammans här nere.

Suget finns också efter att plugga och i höst börjar han en treårig utbildning i sports management i Växjö. Därmed kommer han att fortsätta jobba med idrott, fast från ett annat håll.

– Det är målet, sen får jag se vad som händer. Men idrotten har gett mig så mycket att det känns synd att kasta bort allt jag lärt mig genom den.

Håller sig i form

Under karriären har Johan Nilsson gjort sig känd som en slitvarg och haft ambitionen att vara den som tränar bäst och hårdast. Och även om han slutar elitidrotta väntar ingen stillasittande vardag. Under de fåtalet veckor som gått sedan han satte punkt för karriären har han snittat på cirka fem pass i veckan, mestadels gym. Han utesluter inte handboll på en lägre nivå, även om inte de många klubbar i närområdet som ryckt i honom bör ha allt för stora förhoppningar.

– Som det ser ut nu blir det inte så men jag får se hur det känns efter sommaren och jag har gett alla klubbar samma svar, att jag inte bestämmer mig förrän i augusti. Så får vi se om telefonen går varm igen då.

Men Baltichov är knappast något alternativ?

– Det är lite svårpendlat upp dit.