• Foto; Anticimex, fotograf Lennart Falk.
    Livskraftig. Antalet råttor ökar, framför allt i Lerum och Floda.
  • Anticimex

Kraftig ökning av råttor i Lerum och Floda

Kommunen

Antalet råttor har ökat kraftigt de senaste två åren. Enligt Annika Andersson, chef på kommunens teknisk service, är skadedjuren koncentrerade till Lerum och Floda.

Enligt Lerums kommun har antalet råttor ökat med 30 till 40 procent de senaste två åren. Det går inte att säga hur exakt stort antalet är men det märks att det går åt betydligt mer gift och kommunen får också samtal från kommuninvånare.

Något som kan tyckas märkligt är att skadedjuren i stort bara verkar finnas i Lerum och Floda och något exempel i Sjövik. Inga rapporter om råttor i ledningsnätet i Gråbo, Stenkullen och Tollered.

– I Lerum och Aspenäs får vi samtal om att råttorna är synliga, säger Annika Andersson, verksamhetschef på kommunens teknisk service.

Hon kan bara spekulera i orsaken.

– Jag vet faktiskt inte varför det är så, vi har grävt en del i ledningsnätet i Gråbo och det kan vara någon lukt eller något sådant som råttorna inte tycker om. Det skulle kunna ha att göra med komposter och nedskräpningen vid Aspens badplats. Men jag vet faktiskt inte orsaken, säger hon.

Inte komposterna

Renhållningschefen Maria Hansen har ingen information om problem med hemkomposter.

– Inte heller någon information om problem med övriga sopkärl, mat- och restavfall, i Floda eller Lerum, eller andra delar av kommunen för den delen.

Hon ser inte heller någon orsak till koncentrationen i de två kommundelarna:

– I Göteborg har man haft stora problem med råttor i områdena som man gräver upp och pålar, till exempel runt Holmen. I Lerum och Floda finns det dock inget stort grävprojekt.

Det är alltså i ledningsnätet som skadedjursbekämpare lägger ut gift när det finns misstanke om råttor.

Håkan Rystrand är kommunbo och expert hos Anticimex.

– Råttor behöver mat och de äter den mat som vi inte äter. Överblivna rester i parker och soptunnor är exempel på var de hittar föda.

Andra i Gråbo

Han konstaterar att det på Bagges Torg finns liknande soptunnor som på många ställen i Göteborg.

– De är perforerade för att man ska slippa klotter och dylikt, och det innebär att de fungerar som en klätterställning för råttorna, som lätt tar sig upp till ätbart skräp.

Är det sådana soptunnor på Mjörnbotorget i Gråbo?

– Nej, det är en annan sort där, som råttorna inte kan ta sig upp i lika lätt, svarar Håkan Rystrand

Han berättar att andra ställen som råttorna hittar mat på är under kastanjeträd eller ekar.

– Råttor älskar kastanjer och ekollon. Och de är även förtjusta i fallfrukt.

– Fågelmatning kan också vara ett problem. Talgbollar till exempel, det är inga problem för en råtta att klättra upp i trädet och äta upp bollen.

Blir snabbt många

Håkan Rystrand förklarar att djuren förökar sig oerhört snabbt, och blir könsmogna tidigt.

– Ett råttpar kan bli 800 till 1000 råttor på ett år.

För att få bort och hålla nere antalet går man mot att använda fler elektriska fällor, och med dem kan man mäta hur många råttor som dör. Det extrema fall kan vara så många som 600 till 700 råttor på ett par månader.

Måste man döda dem?

– Ja. Har man fällor som de fångas levande i måste dessa vittjas två gånger per dygn. Och flyttar man sedan råttorna från ett hus så kommer de in hos någon annan och orsakar skada där, svarar skadedjursexperten.

På frågan vad man kan göra för att slippa råttor svarar han:

– Som villaägare kan man hålla koll efter små runda hål i marken kring huset. Har man sådana kan man ha ett rör som har gått sönder och då ska man inte bara försöka fylla igen hålet utan då måste röret lagas.

– Vi åker ofta ut och filmar avloppsrör. Det är mer detektivarbete i dag, vi vill inte bara få bort råttorna utan också ta reda på varför de finns just där.

Han säger också att man ska kontakta skadedjursbekämpare, och att många har försäkring mot den här typen av problem.

De som bor i flerbostadshus och misstänker att det finns råttor i huset ska kontakta fastighetsägaren.