Birger Rosén var omtyckt av många människor. Bland annat skaffade han sig flera hundvänner under promenaderna med trogna vännen, dansk-svenska gårdshunden Tyko. Arkivfoto: Ann-Charlotte Edgar
Birger Rosén

En kommunprofil har avlidit

Lerum

Politikern och konståkningsprofilen Birger Rosén, 80 år, avled natten till onsdagen.
– Birger lämnar ett stort tomrum efter sig. Jag kommer sakna hans kloka ord, lugna röst och sköna dialekt samt hans ständiga leende, säger Alexander Abenius, kommunalråd (M).

Det är en person med stort engagemang för samhälle, politik och föreningsliv som gått ur tiden. Birger Rosén satt i kommunfullmäktige för Moderaterna 1985-2018, där han var ordförande 2010-2012 och förste vice ordförande 1998-2010.
Kommunen skriver på sin hemsida: ”Birger var en mycket aktiv, engagerad och omtyckt politiker och Lerums kommuns politiska organisation av idag hade inte sett ut som den gör utan Birgers driv, arbetskapacitet och intresse för demokratifrågor.”

– Birger har alltid varit en mycket varm person som alltid visat stor omtanke för sina medmänniskor, säger Alexander Abenius, kommunalråd, och fortsätter:
– Hans politiska gärning samt engagemang för samhällets och föreningslivets bästa kommer aldrig kunna beskrivas på ett rättvist sätt men om någon skulle göra ett försök kommer det troligtvis resultera i en bok. En sak är dock säker. Birger har alltid varit omtyckt och uppskattad i politiken, från såväl höger som vänster. En sann inspirationskälla, förebild och mentor.
– Birger lämnar ett stort tomrum efter sig. Jag kommer sakna hans kloka ord, lugna röst och sköna dialekt samt hans ständiga leende. Birger kommer alltid vara ihågkommen på ett fint sätt.

Även Birger Roséns dotter Helena Rosén Andersson lyfter fram sin pappas förmåga att bli respekterad i alla läger.

– Jag tror att det har att göra med hans lugna och sakliga sätt där han aldrig sökte konfrontation, säger hon.

Han hade en ödmjuk inställning till livet och andra människor som till stor del kan förklaras med den klassresa han gjorde, förklarar Helena Rosén Andersson. Birger växte upp i den lilla orten Nås utanför Vansbro med en pappa som var skogsarbetare och en mamma som var piga/hemmafruarbetare. Redan som 16-åring flyttade han dock hemifrån för att satsa på en militär karriär, bytte sedan bana och utbildade sig till lärare och blev rektor på flera skolor i Göteborg.

– Jag ser honom lite som ett maskrosbarn med en stark drivkraft att ta sig framåt.

Utöver arbetet inom skolan och avtrycket han satt i politiken har Birger Rosén figurerat i en mängd olika sammanhang. Fram till sin bortgång drev han en bokföringsfirma, han har varit aktiv i Lions Club, i Överförmyndarnämnden, jobbat som borgerlig begravnings- och vigselförrättare i kommunen, och inte minst blivit en profil inom konståkningskretsar – både i Lerum och nationellt.

Engagemanget för konståkningen startade på 1970-talet och 1981 grundade han Lerums KK där han fram till 1992 var ordförande. Mellan 1984 och 1998 var han även ordförande i Svenska Konståkningsförbundet och är därmed den person som suttit längst på posten i modern tid. Under den perioden initierade han bland det internationella arbetet som drivs med framgång idag och när han efter 14 år lämnade sitt uppdrag utsågs han till förbundets hedersordförande.

– Han är en stor förebild för många av dagens medelålders ledare och det är väldigt många från konståkningen som hört av sig, säger Helena Rosén Andersson.

Hur lyckades han hålla så många bollar i luften?

– Han var alltid fullständigt lugn och en strävsam person som alltid satte andras intressen framför sina egna. Alltid. Men oavsett hur mycket han hade att göra hade han alltid tid för sina barn och han hade ett oerhört nära band till både mig och min bror Fredrik. Både barn och barnbarn var väldigt viktiga för honom.

Dödsorsaken är att han i somras fick diagnosen Il-Amalydios, en relativt okänd och obotlig sjukdom som snabbt gjorde honom svagare. Helena Rosén Andersson berättar hur Birger fram till några dagar före sin bortgång hade en bibehållen drivkraft där han arbetade med sin firma och månade om sitt uppdrag inom konståkningsklubben. Intresset för människor och samhällsliv förblev intakt.

– Hans styrka låg i kärleken till livet och hans medmänsklighet, det var det som kännetecknade honom.