Har gjort starka avtryck i näringslivet

Lerum

Lerumsprofilen Curt Dahlén har de senaste åren mest gjort sig känd som konstnär. Men han har också under sitt yrkesverksamma liv gjort ett icke förglömligt avtryck – som grafisk designer.

Nu har hans verk sammanställts i en bok – Curt Dahlén: Grafisk design i system. Författaren Stefan Krantz skriver i förordet ”för mig som är uppväxt i 70-talets Göteborg, bland företagssymboler som Crawford, ESAB, Femmans varuhus, stripsen på farsans Volvo-lastbil och till och med paketet till lågpris-ciggen Stanton jag ibland rökte på 80-talet, samtliga ritade och formgivna av Curt Dahlén, har det osökt resulterat i ett nostalgiskt äventyr.”

Intresserade

Curt Dahlén blev förvånad när Stefan Krantz hörde av sig och ville skriva en bok om hans yrkesverk.

– Men Stefan har gjort ett oerhört stort jobb. Fantastiskt. När jag såg allt han hade fått ihop frågade jag om jag verkligen har gjort allt det här, säger Curt Dahlén.

Efter att ha sålt verksamheten sysslar Curt Dahlén idag med konst, något han brinner för. Men arbetet med grafisk formgivning var också givande.

– Det bygger mycket på kreativa lösningar och ord, slår han fast.

Författaren Stefan Krantz är också grafisk designer.

När han får frågan varför han valde att skriva boken svarar han:

– Från det att jag för några år sedan fick reda på att Curt Dahlén, en lokal formgivare i Göteborg, ritat logon till svetsningsföretaget ESAB, så har den vetskapen intresserat mig såpass att jag till slut bestämde mig att söka upp honom.

En annan anledning var vetskapen om att det överhuvudtaget fanns en renodlad grafisk designstudio i Göteborg, och Sverige, under 60-70 talet.

– Av tradition brukar företag av den storleken, bland annat Mölnlycke, ESAB, SKF och Volvo, vända sig till London-kontor som till exempel Landor eller Wolff, åtminstone på 70-80 talet, säger han och fortsätter:

Tagen

– Och efter första mötet med Curt Dahlén blev jag minst sagt tagen. Det visade sig att det inte bara var ESAB han hade arbetat med, utan samtliga av Göteborgs globala industriföretag med mera. Vi träffades några gånger tills jag frågade om jag fick lov att dokumentera hans arbete.

– Och för egen del var det en bra chans att göra något nytt.

Vad tycker du om Curt Dahléns yrkesverk?

– Det är ofattbart hur mycket han gjort och hur bra hans grafiska hantverk är. Han kan konsten att göra enkla symboler levande. Symbolerna berättar något och fortfarande, efter cirka 50 år, är många av logotyperna i bruk.

Föreläsare

Stefan Krantz berättar vidare att förutom det grafiska så var Curt Dahlén i stor utsträckning ute och reste runt och undervisade och föreläste om grafisk design och corporate identity, också kallat företagsidentitet.

– Han var en pionjär med att visuellt systematisera företag och reste över hela världen för att både lära ut och själv lära sig mer.

Något särskilt som sticker ut i Curts arbeten?

– Jag gillar hans tidiga logos för blamd ammat Rydboholm textil, Neptun mattor, Magra betong och Femman. Men självklart arbetet för ESAB, ett väldigt intakt identitetsarbete och jubileumssymbolen till Norrköping som senare blev stadsvapen.

Curt Dahlén föddes 1931 och är uppvuxen i Norrköping. På 1960-talet tog han steget att starta en egen firma, Curt Dahlén Design Studio. Ett av de första företagen som anlitade firman var Magra Betong. Han arbetade även med Volvo redan på 1960-talet, där han anlitades för att hjälpa till med att organisera och arbeta med identitetsproblematik. Alla avdelningar hade vid denna tid olika profil och de letade en helhetslösning. Under arbetet med Volvo utvecklade Curt en affärsrelation med dåvarande vd:n för koncernen, PG Gyllenhammar.

På 1970-talet började Curt även att undervisa och handleda på HDK, högskolan för konst och design i Göteborg.

Curt och hans designstudio Innovaform var lika produktiva under 1980-talet, och arbetade då bland annat med Mölnlycke, SKF och jubileumssymbolen för Curts gamla hemstad Norrköping.

Boken är tryckt i 1 500 exemplar i första upplagan, och den finns på Akademibokhandeln i Lerum.

Kommer den användas i undervisning?

– Det hoppas jag verkligen, jag har själv undervisat i grafisk design och tycker inte det finns någon liknande litteratur inom svensk grafisk design, svarar Stefan Krantz.