Mer och mer ökar bebyggelsen i Lerum. Ofta stora, fult designade maxbyggen ges tillstånd. Hänsyn till övrigt väl fungerande hyfsat harmonisk arkitektur eller mentalt klimat tas inte som prio ett.
Vi måste bygga mer och mer, invånarantalet och trafiken ökar, och inkomsterna trillar in, förutom att vissa kostnader ökar, men allt så vi kan bygga mer för att tjäna på det, där sjutton också utgifterna ökar, så vi måste växa igen. När samhället expanderar måste det bli fler och mer inrättningar och mer av allting. Så det går runt och ”alla” har arbeten. Så man kan expandera, det tjänar vi på, men vad är det vi tjänar och betjänar? Under tiden en viss misstrivsel infinner sig, trots slogan om bästa miljökommun.
Vi som bekostar hela kalaset har inte ens en medborgerlig direktdemokrati där vi kan avgöra vad som ska byggas och hur det får lov att se ut. Varför, när man lägger så mycket arbete och pengar, sluta tänka på att det som ska stå i 80-100 år bör vara något som ger harmoni och välbefinnande och något vi kan vara stolta över? Som ett vackert arv till nästkommande ättlingar, som av systemet helst ska skolas in i trenden att bara några få ska få besluta om utvecklingen och dess utseende, på lokal nivå liksom på nationell, och nästa steg unisont unionell där samma fenomen uppstår i demokratins skugga.
Tommy Olausson
LÄS MER:Här är byggprojekten i Lerum 2024 – från vägar till skolor
LÄS MER:Grönt ljus för omtvistade lägenhetshusen i Floda