I Lerums kommun basunerar man ut budskapet om en ”historisk satsning på skolan”. I realiteten har skolorna belagts med stora sparkrav och i vissa skolor måste 20 procent av personalen sägas upp. Samtidigt som kommunen gör stora överskott får skolan allt mindre pengar varje år.
I en tid där Lerums skolresultat drastiskt försämrats är det givetvis förödande för både elever och lärare, men också ur ett rent ekonomiskt perspektiv. Forskningen talar nämligen tydligt: neddragningar i skolan får samhällsekonomiska konsekvenser som når långt utöver besparingen på skolans kostnader.
För det första är det väl dokumenterat att neddragningar i skolan leder till försämrade elevresultat. Större klasser, minskad individuell uppmärksamhet, brist på läromedel och färre resurser försvårar lärandet och minskar elevernas förmåga att tillgodogöra sig kunskap. Oklokt och oekonomiskt i en tid där kompetens och utbildning är nyckelfaktorer för samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt.
För det andra påverkar nedskärningar i skolan inte bara eleverna, utan även personalen. Ökad arbetsbörda och försämrad arbetsmiljö ökar risken för sjukskrivningar och personalomsättning, vilket inte bara leder till ohälsa hos personalen utan även till stora merkostnader för skolorna.
Men nedskärningar i skolan är inte bara en fråga om utbildning och arbetsmiljö, de har också ekonomiska konsekvenser bortom skolans väggar. Minskad utbildningskvalitet leder till en mindre kvalificerad arbetskraft, vilket i sin tur påverkar näringslivets attraktionskraft och därigenom kommunernas skatteintäkter. Dessutom leder brist på utbildning till ökad risk för brottslighet och sociala problem, vilket i sin tur ökar kostnaderna för polis och socialtjänst.
Slutligen – skulle man i stället satsa på skolan kan skolan hjälpa till att bryta trenden av ökande gängkriminalitet. Välfungerande skolor skapar trygga och stödjande miljöer som ger eleverna alternativ till gänglivet och ökar deras möjligheter till arbete och vidareutbildning, och i skolan kan program och aktiviteter införas som förebygger kriminalitet och främjar positivt beteende.
Neddragningar i skolan är alltså inte bara ett hot mot våra barns rätt till utbildning och deras lärares hälsa – de är ett hot mot samhällets utveckling. I stället måste vi investera i våra skolor, våra lärare och våra barn. Enbart genom att prioritera utbildning och satsa på våra skolor kan vi skapa en långsiktigt hållbar framtid för Lerum och dess invånare. Så låt oss göra verklighet av den "historiska satsningen" och ge skolan de resurser den behöver! Eller borde kanske Lerums kommuns nya slogan bli: ”Lerum – där satsningar betyder neddragningar”
Mia Hellström, förälder i Lerums kommun
LÄS MER:Insändare: Skola, Garveriet eller hundrastgårdar?
LÄS MER:Föräldrar i Floda protesterar mot nedskärningar på Centralskolan
LÄS MER:Insändare: Vi drömmer om Floda – men stannar nog i Mölndal