Lerums kommun följer landet i övrigt och visar på en sjunkande grad av människor som behöver bidrag eller sociala ersättningar för att överleva. Med undantag för enskilda år har antalet stadigt minskat sedan krisåren i mitten av 1990-talet.
Positiv trend i Lerum
Under pandemin gick utvecklingen tillbaka men 2022 var året när siffrorna verkligen sjönk igen. Detta även om Sverige fortsatt bekymmer sig i en prövande ekonomisk tid.
— Vi ser en sådan utveckling även i Lerum. Fjolårets nivå var den lägsta sedan åtminstone 2014, säger Johanna Frodell, utredare på SCB.
Minskningen på nio procent gör att Lerum idag har sjukförsörjning och bidrag som motsvarar 2160 personer i Lerum. Två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var blir tillsammans en helårsperson i statistiken.
Störst del sjukersättning
Generellt har pendlingskommuner nära en storstad den lägsta andelen försörjda av sociala ersättningar och bidrag. Landsbygdskommuner, långpendlingskommuner nära större städer och pendlingskommuner nära mindre tätorter har den högsta. Lerum ligger således bra till i jämförelse med andra kommuner i regionen. Det är bara fyra kommuner som visar på lägre siffror.
I Lerum är sjukpenning den största ersättningsformen. Det är också den enda post där Lerum verkligen sticker ut negativt i förhållande till rikssnittet.
Sociala ersättningar och bidrag i Lerums kommun
Statistiken nedan under respektive försörjningsform ställs upp enligt antal helårspersoner, (andel av befolkning i arbetsför ålder) och (rikssnitt):
Sjukpenning
739 (3,2%), (2,7%)
Sjuk- och aktivitetsersättning
602 (2,6%), (3,5 %)
Ersättning vid arbetslöshet
167 (0,7%), (1,1%)
Arbetsmarknadsåtgärder
388 (1,7 %), (3,1%)
Ekonomiskt bistånd
201 (0,9%), (1,3%)
Etableringsersättning
63 (0,3%), (0,2%)
LÄS MER:Grundaren av Garveriet i Floda sörjer nedläggningen
LÄS MER:Trots ekonomisk kris – arbetslösheten i Lerum fortsätter sjunka
LÄS MER:Manpower etablerar sig i Lerum
