Jonas och Monica Brandström med svärsonen Mikael Jedenberg.
Jonas och Monica Brandström med svärsonen Mikael Jedenberg. Bild: Carina Svensson

Därför väljer ägarfamiljen att sälja Garveriet till kommunen

För den tidigare ägarfamiljen var Garveriet ett hjärteprojekt. Ledstjärnan har varit att bygga ett nav i Floda där den sociala och ekologiska hållbarheten är några av ekrarna och innovation och samhällsbygge några andra. De vill att de nya ägarna ska verka i samma anda – och därför valde de att sälja till kommunen.

ANNONS
|

Jonas och Monica Brandström såg en brist i Floda och ville vara med och skapa ett samhälle som var tryggt och fint för deras barn och barnbarn. De har lagt ner hårt arbete och mycket pengar på Floda Torg, som senare såldes till Svenska Hus, Garveriet och Floda Nova. Deras önskan har varit att tillsammans med Flodaborna, kommunen och företagarna skapa en ort som alla kan vara stolta över.

Visionerna var stora. Och resultaten likaså. Novahallen i Floda har byggts och utvecklats till en idrottsanläggning med två hallar och två padelbanor. Floda torg blev en varmare, vackrare och trevligare plats med ett bredare utbud. Och Garveriet har lyckats i ambitionen att vara ett hållbart matcentrum.

ANNONS

På Garveriet har utbildningar, föreläsningar och filminspelningar hållits. Restaurangen har prisats och hyllats – lokalt, nationellt och internationellt. Diverse andra företag har också hittat sin hemvist här. Området, som länge var en skamfläck, har blivit en populär plats för både Flodabor och andra.

Vill värna familjen

Sedan kom covidpandemin, lågkonjunktur och energikris. Verksamheten blödde och gick med stora underskott. Detta tillsammans med privata orsaker gjorde att familjen Brandström beslutade sig för att lämna över Garverifastigheten i andras händer.

Mikael Jedenberg är svärson till Jonas och Monica Brandström och han eller någon annan i familjen hade kunna driva vidare verket.

– Men jag tror att det hade varit svårt att leva upp till Jonas vision. Han har haft en stark idé om hur området ska vara och utvecklas och då är det inte lätt att leva upp till det, men det är inte heller lätt att fortsätta arbetet på något annat sätt. Vi har väldigt fina familjerelationer och för att värna dem vill vi nu istället att någon helt annan tar över fastigheten och arbetet med den, säger Mikael Jedenberg.

Långsiktig och trygg

Det var redan när det stod klart att konferensdelen måste läggas ner som Jonas Brandström först frågade kommunen om de ville hyra in sig där.

– Jag fick omgående svar att kommunen hade stora behov av lokaler och att de ville titta på en möjlighet till förvärv istället för att hyra, förklarar han.

När sedan restaurangen också lades ner var det fler som hörde av sig och ville köpa. Familjen tog in ett antal bud och pratade med budgivarna om vad de ville göra. De var noga med att klargöra att det inte handlade om en försäljning där högsta budet skulle vinna.

– Och jag förstår att det kan kännas frustrerande, men det var så vi ville göra affären, säger Jonas Brandström och fortsätter:

– Det viktiga var för mig att hitta en tagare med långsiktig trygg närvaro. Gärna institutionell. De fastighetsbolag vi lyssnat till kunde inte prestera våra önskningar vad gäller fortsatta innehåll till gagn för samhällsutvecklingen.

– När kommunen och vi under lång tystnadsplikt hade utrett frågan och kunde släppa nyheten om förvärvsintresset kände vi glädje och tacksamhet för denna försäljningsmöjlighet.

Han förklarar att han hade några andra alternativ som han ännu hellre hade sett som köpare. Det handlade bland annat om stiftelserna på området, som arbetar med hållbarhetsperspektivet.

– Men det köpet gick inte att få igenom.

Det finns ingen garant för att kommunen kommer driva verksamheten vidare i samma anda, men Jonas och Monica Brandström och den övriga familjen är övertygade om att Lerums kommun var den bästa möjliga köparen.

LÄS MER:Lerums kommun köper Garveriet i Floda

LÄS MER:Drömmen om Garveriet sprack – men Arya fortsätter kämpa

LÄS MER:Kommunens argument för att köpa Garveriet

ANNONS