Fisk kan dö ut när kalkning uteblir

Fiskar och insekter kan dö ut när kalkningen av sjöar och vattendrag sätts på paus – något som skapar oro på flera håll: ”Det kan vara slutet för vår förening”, menar Göran Fredriksson, ordförande i Lerums sportfiske- och fiskevårdsförening.

ANNONS
|

Ända sedan 1970-talet har sjöar och vattendrag i länet kalkats, i syfte att förhindra att vattnet försuras. Åtgärderna är en förutsättning för att fisk och andra arter i vattnen ska klara sig.

Av länets kommuner är det 38 som brukar kalka sina vattendrag och sjöar – men nu sätts kalkningen på paus i 20 av dem, bland annat i Lerum.

Anledningen stavas ekonomi. De statliga anslagen ligger kvar på samma nivå som tidigare år men kostnaderna för att köpa in kalk har stigit rejält de senaste åren. Fjolårets kalkning kunde genomföras enligt plan på grund av extraanslag, men i år har inga extrapengar skjutits till. Samtidigt fortsätter priserna att stiga.

ANNONS

– Det får potentiellt stora konsekvenser. De negativa effekterna uppstår snabbt efter att kalkningen avbryts, hur snabbt beror bland annat på omsättningstiden för vattnet i de kalkade områdena. Det finns många arter som direkt är beroende av att vi håller försurningen under kontroll, berättar Mats Ivarsson som är chef för fiskeenheten på länsstyrelsen i Västra Götaland.

”Det som dödar vissa arter”

Den stora konsekvensen av utebliven kalkning är att flera fiskearter riskerar att dö ut, bland annat mört, abborre, lax, regnbåge och ål som finns i olika sjöar i Lerum.

Ett konkret exempel på vad som sker vid utebliven kalkning är att halten skadlig aluminium då ökar i vattnen.

– Det sätter sig på gälarna som förstörs. Det är det som dödar vissa arter, säger Mats Ivarsson.

Konsekvenser av utebliven kalkning

  • pH-värdet i sjöar och vattendrag sänks – vattnen blir sura.
  • Aluminiumhalten ökar, vilket kan bli mycket giftigt för djur och växter.
  • Mörten, en viktig art i ekosystemen, slutar föda ungar och dör ut.
  • Flera andra fiskarter får svårare att klara sig.
  • Bottenlevande arter, som snäckor och insekter, dör.
  • Fritidsfisket påverkas när det inte finns något att fiska upp.
  • Fiskevårdsföreningars inkomst från fiskekort kan minska.

Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland

Men även bottenlevande arter som snäckor, sländlarver och andra insekter kan slås ut. Även fågelfaunan i områdena runt vattnen berörs.

Dessutom riskerar satsningar som pågått ända sedan 1970-talet att gå om intet, varnar Mats Ivarsson.

– Det är väldigt stora pengar som har satsats. Om man låter uppehållet bli för långt innebär det att hela insatsen som har gjorts under åren har varit förgäves, menar han.

Insatser för att förbättra exempelvis fiskvandring och lekplatser har gjorts bakåt i tiden och planeras även göras framöver, på olika platser i länet. Även den här typen av insatser kan vara förgäves, om vattenkemin försämras till den grad att fisken ändå inte kan överleva.

”Då kommer vi inte kunna fiska där”

Några som påverkas när fiskebestånden minskar är fritidsfiskarna. Göran Fredriksson som är ordförande i Lerums sportfiske- och fiskevårdsförening ser med oro på utvecklingen:

– Det är inte bra. Vi ser redan en trend när det gäller pH-värdet som är på nedåtgående, säger han.

Föreningen fiskar i bland annat Långevattnet och Kullsjön i Lerums kommun.

Vad ser du för risker, om kalkning uteblir?

– Om värdena blir för dåliga så kommer vi inte kunna fiska där. Vi är en klubb med runt 260 medlemmar. Det kommer att påverka jättemycket, säger Göran Fredriksson.

I långa loppet kan det riskera föreningens existens, menar han.

– Antingen så får vi kalka själva eller så kan det vara slutet för vår förening, absolut, säger han.

Han hoppas på en lösning, och på relevant information från berörda myndigheter så fort det är möjligt.

Så många miljoner krävs

Mats Ivarsson på länsstyrelsen lever trots allt på hoppet. Tillsammans med övriga involverade länsstyrelser i landet för man nu en dialog i olika kanaler och med berörda parter – för att få till en lösning:

– Man måste vara hoppfull. Den här utvecklingen som det här kommer kunna leda till är det ingen som önskar sig, säger han och fortsätter:

– Lyckas vi få upp frågan på dagordningen och beskriva konsekvenserna på ett bra sätt så har jag hopp om att det ska lösa sig.

Länsstyrelsen beräknar att ett ytterligare anslag på mellan 30 till 40 miljoner skulle räcka för att kunna utföra de kalkningar som planerats för i olika delar av landet.

– Det handlar inte om några astronomiska nivåer, så jag känner en viss optimism, säger enhetschefen.

LÄS MER:Lerums kommun har skrivit på kontrakt för köp av Garveriet

LÄS MER:Här kan du klättra i Lerum – platserna för både nybörjaren och proffset

LÄS MER:Här är alla bilderna från april

ANNONS