Henrik Nilsson visar upp Lerums teknikskatter

Henrik Nilsson bjöd på en lärorik guidetur på sitt El och Teknikmuseum. Bland tusentals prylar finns en hel del lokala skatter som han stolt visade upp när LT besökte honom på Frödings allé.

ANNONS

I de anrika lokalerna finns spännande och unika prylar från 1800-talet ända fram till 70-talet. Henrik Nilsson är grundare av museet och gav LT en rundtur där han lyfte fram några speciella prylar med extra stark Lerumskoppling.

1. Dockan från 1950-talet

Bild: Hugo Göthberg

Under en mycket kort period för cirka 70 år sedan fanns det dockfabrik belägen i Lerum. Den låg i närheten av vart Nilssons El och Teknikmuseum idag befinner sig. Just dockan som finns att på museet är från 1950-talet.

2. Växeln och Bina

Bild: Hugo Göthberg

En gammal telefonväxel finns återskapad på museet. Bina, var en lokal telefonissa, och jobbade på Lerums järnvägsstation. Växeln är modellerad efter den hon använde sig av och i utställning har Bina tagit form som en docka. Det är inte den exakta växeln som finns att se på museet men en av samma modell som den som användes på riktigt av Bina.

ANNONS

– Där bakom växeln på bilden kan man se Bina när hon sitter och är i sitt esse, säger Henrik Nilsson.

3. Lerums kraftstationer och mätarkortet

På display i museet finns också ett gammalt mätarkort från Ölslanda-Gunnilse kraft AB. Henrik berättar att det under 30-talet fanns tre stycken kraftstationer som slogs samman och skulle distribuera el till Lerums kommun. Men de lyckades inte lika väl som Lerums Elektriska gjorde. Lerums elektriska blev sedermera Lerums kommunala elektricitetsverk, alltså det vi idag känner till som Lerums Energi.

Mätarkortet är från 1938.

4. Lokala industrier och deras slogans

Något besökare kan se på museet är gamla affischer och bilder från olika lokala aktörer. En av butikerna som fanns på Bagges torg förut var Brandströms skor. Deras reklamaffisch sitter upphängd på den mönstrade tapeten i museet.

– De hade sloganen ”På toppen” och deras konkurrenter var Nordlöfs skofabrik och de körde sin slogan ”Ett steg före”, berättar Henrik och skrattar till.

Intill hänger en skinnbit från Floda Skinn.

– Den här är från Floda garveri som kommunen numera äger. Deras slogan var ”Floda skinn, goda skinn”. Här snackar vi 50-tal.

Dessa har alla varit en del i en större utställning på museet tidigare och finns nu att skåda i ett mindre format.

6. Kyrkmikrofonen i Lerums Kyrka

Innan man hade hörslingor tillgängliga i kyrkan kunde man förr använda sig av kyrkmikrofoner. Henrik berättar att det fanns en uppe i predikstolen och en vid dopfunten som var flyttbara. Vid varje kyrkbänk kunde man plocka upp något som liknar en telefon och hålla den vid sitt öra för att höra prästen bättre.

7. Brandsprutan från Aspenäs

Bild: Hugo Göthberg

Från Aspenäs säteri har museet fått sig en blänkande röd och robust gammal brandspruta. Brandsprutan har en glödrörsmotor och är från tidigt 1900-tal.

När det brann tog brandmännen tag i handtagen och kunde behöva springa med den i flera kilometer för att nå fram till branden, vilket bara kan anses högst imponerande.

I tappert försök från LT:s reporter att lyfta upp den med ena handen, slutade i skrattfest på uppfarten till museet. Brandsprutan var helt enkelt alldeles för tung. Stor eloge till alla brandmän som behövt springa runt med den genom tiderna.

LÄS MER:Casper Janebrink om karriären och livet i Floda

LÄS MER:Lokala orkestern fyller 10 år – firar med unik konsert i Floda

ANNONS