Det var i förra veckan som Viktor Lundblad (M), kommunstyrelsens ordförande i Lerums kommun, meddelade att narkotikahundar kommer att genomsöka kommunens högstadieskolor, samt Lerums gymnasium.
– Det kommer vara ett tiotal genomsökningar det här året. Exakta datum kommer vi inte att gå ut med, men däremot kommer det att vara efter skoltid. Vi ämnar inte störa skoltiden, och vi vill inte störa varken personal eller elever, säger Viktor Lundblad.
Förslaget om att låta hundar genomsöka skolor efter droger är inget nytt. I Göteborg nekades förslaget med hänvisning till polisens begränsade resurser, samt att annan brottslighet har högre prioritet.
Unika hundar
Men i Lerums kommun presenteras i stället en annan lösning – här är hundarna inte ens polisens. De tillhör en nystartad enhet inom psykiatrivården på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, förklarar Viktor Lundblad.
– Det unika med den här hundenheten är att de här hundarna kan tränas till att hitta olika läkemedel. Det gör att vi kan fånga upp ett större spektra av preparat, säger han.
Flyttas inte bara narkotikan till andra platser?
– Vi som kommun ska göra det vi kan med våra lokaler. I det här fallet är det vad vi kan göra. Det här kommer naturligtvis inte lösa narkotikaproblemet i stort, men vi gör vad vi kan. Jag tycker att vi ska göra vad vi kan och det här är de miljöerna som vi förfogar över, svarar Viktor Lundblad.
Conny Holm, kommunpolis, ser positivt på beskedet. Han betonar emellertid att han inte kan uttala sig om hundarnas kompetens.
– Jag tycker det är bra att köra med hundsök, det är jättebra ur ett proaktivt perspektiv i min värld. Vi vill ju rensa upp så mycket det bara går och de här lokalerna som tillhör kommunen är väldigt viktiga att de hålls drogfria, säger han.
Finns det ett problem med narkotika i kommunen?
– Det är svårt att gradera och jämföra, men min egen tanke är att narkotika bland unga har ökat lite grann generellt, svarar Conny Holm.
Utpekas kommunens skolor som en plats där det sker droghandel?
– I min värld är det en plats som är extra känslig. Vi har några platser där vi vet att det sker handel med narkotika bland unga, och det är en av platserna. Alla platser ska vara drogfria naturligtvis, men det är extra olyckligt när det sker på en plats för unga och utbildning. Där har inte drogerna någon plats.
Vill inte vara naiva
Anders Hurtig är en av grundskolecheferna i Lerums kommun. Han tror att narkotikahundarna kan ha en positiv, avskräckande, verkan.
– Mitt perspektiv är att vi ser detta som en åtgärd att få bort droger i våra dyrbara verksamheter, säger han och fortsätter:
– Om det är så att man har haft skolan som en plats där man har förvarat och förmedlat narkotika tror jag att man tänker till lite extra nu när man vet att vi kan använda narkotikahundar. Där tänker man nog till rejält, misstänker jag.
Hans kollega Göran Careborg, som är chef för Lerums gymnasium, vill understryka att narkotikahundarna är tänkta som ett förebyggande medel. De inkallas inte på grund av något uttalat drogproblem på gymnasiet, betonar han.
Köper vi in en tjänst bara för att införliva ett politiskt vallöfte, då vet jag inte om jag tycker att det är intressant.
– Samtidigt vill vi inte vara naiva, utan vi vet att det förekommer bland ungdomar och vi vill använda ytterligare ett verktyg för att skapa trygghet. Man ska se det som en förebyggande åtgärd, säger Göran Careborg.
Senast för omkring tio år sedan sökte polishundar igenom Lerums gymnasiums lokaler efter narkotika, berättar Göran Careborg. Då hittades ingen narkotika. Också nu kommer polisen att vara med vid genomsökningen, även om det inte är deras hundar.
– Från gymnasiets sida är vi positiva till detta. Det är ingen dramatik på något sätt, vi har inget problem som hundarna ska lösa åt oss. Jag ser det som en liten pusselbit i ett arbete som handlar om att skolorna ska vara drogfria.
Attityd ett större problem
Göran Careborg ser ett generellt problem i ungdomars inställning till droger, berättar han – något som är den verkligt stora utmaningen i kampen mot narkotika.
– Olika grupper driver legalisering av droger, inte minst cannabis. När vi samtalar med ungdomar märker vi att det finns en annan syn i dag och att vissa droger inte anses vara så farliga. Det kommer inte hundarna åt, den typen av resonemang. Däremot kanske det skickar signaler om allvaret i frågan, säger Göran Careborg.
Frågan om narkotikahundar var ett av Moderaternas vallöften och har debatterats flitigt på LT:s insändarsida. Där har Christian Eberstein (KD), tidigare kommunalråd i Lerums kommun, varit en stark röst mot förslaget. När det nu gäller psykiatrihundar i stället för polishundar är han mer optimistisk – men han ser fortfarande vissa problem.
– Köper vi in en tjänst bara för att införliva ett politiskt vallöfte, då vet jag inte om jag tycker att det är intressant. Men säger skolledningen att det finns en reell problematik, och om polisen säger att de förstår att det finns ett behov men inte kan hjälpa till, då kan man förstå det, säger Christian Eberstein.
Svarar på kritiken
Christian Eberstein vill i stället lyfta värdet av sociala insatser tidigt i livet, som en viktig pusselbit i att förebygga drogproblematik. Han menar också att pengarna för hundarna hade kunnat göra större nytta hos ”Plattform Lerum”, som jobbar med ungdomar med missbruksproblematik.
Viktor Lundblad svarar på kritiken:
– Vi lägger ju pengar på alla möjliga saker. Vi lägger pengar på Plattform Lerum också, och gör fler förebyggande saker, inte bara hundarna. Så det här blir ett komplement till det förebyggande arbete som vi redan gör.
Han berättar vidare att Lerums kommun betalar 90 000 kronor för hundtjänsten och tycker att det är en överkomlig summa.
– Det ska ses i ljuset av att pengarna kommer från kommunstyrelsens budget som ligger på omkring 257 miljoner kronor. Så det är en väldigt liten kostnad i det stora.
