Kvartett från Lerum tog JVM-brons i cheerleading

Lustfyllt, istället för kravfyllt, var mantrat när det svenska juniorlaget i cheerleading uppträdde i en kokande arena i Orlando, Florida. Det förändrade tankesättet blev ett lyckat drag – laget med en kvartett Lerumstjejer i slog till med ett brons.

ANNONS
|

Det har varit en lång dags nervös väntan, Sveriges juniorlandslag är lottat sist i VM-finalens startfält och dessutom försenar ett falskt brandlarm uppträdandet med ett par timmar. Slutligen är det ändå deras tur att rada upp sig på scenen.

För en kort stund är det nästan tyst i den stora arenan i Orlando, Florida. Sedan dunkar musiken igång i högtalarna, tusentals personer i publiken vrålar, och de svenska tjejerna rivstartar. På ett videoklipp syns hur några av lagmedlemmarna kastas upp i luften, där de snurrar runt i snabba piruetter innan de tas emot i lagkompisarnas armar.

Bland de 23 tjejerna finns fyra Lerumstjejer – Hilda Brouzell, Alva Valo, Amanda Strid och Elsa Önnhed, som längtat länge efter den här stunden.

ANNONS

– Ända sedan jag började med cheerleading på elitnivå för ungefär fyra år sedan har mitt mål varit att tävla i VM och uppleva detta, säger Alva, som fyller 18 år i början på juni.

Perfekt utförande

Tillsammans med 17-åriga Hilda berättar hon om VM-äventyret ett par dagar efter hemresan från USA.

– Jag har alltid sett upp till de i landslaget och tänkt att ”tänk om jag kommer dit någon gång”. Det är nog många av oss som haft den tanken från start, säger Hilda.

Hilda Brouzell såg upp till utövarna i cheerleadinglandslaget, nu har hon själv en JVM-medalj.
Hilda Brouzell såg upp till utövarna i cheerleadinglandslaget, nu har hon själv en JVM-medalj. Bild: Privat

Efter den långa längtan på VM kommer crescendot under ett två och en halv minuter långt program – en akrobatisk uppvisning på högtryck där handvolter och mänskliga pyramidbyggen varvas med halsbrytande volter och piruetter.

Svenskarna avslutar med en formation där sju av tjejerna lyfts upp av sina lagkompisar på golvet. Sedan väntar kramkalas på scenen, programmet satt perfekt, så när som på ett par små missar.

Jubel hos svenskarna

Nu är det bara att se hur långt det räcker. Prisutdelningen startar med att USA belönas med guld och Finland silver, allt annat än att sportens två dominanter skulle lägga beslag på de ädlaste valörerna hade varit en superskräll. Men pallen ska kompletteras med en bronsmedaljör.

– Det är en tajt klass, men vi visste att vi hade chans att få medalj om vi köttade på. Sen efter programmet hade man mer klart för sig att oj, vi kanske verkligen har chans att komma på pallplats, säger Hilda.

Och snart utbrister jublet i svensklägret när det står klart att den sista medaljen går till Sverige.

– Det var en känsla av lättnad och glädje eftersom vi kämpat så mycket för att få det här bronset , vi har övat på programmet i väldigt många månader, säger Hilda Brouzell.

Cheerleading i Sverige

Cheerleading kom till Sverige i mitten på 1980-talet och 1989 arrangerades SM för första gången.

Svenska Cheerleadingförbundet (SCF) bildades 1995, innan dess bedrevs cheerleading som en del av Svenska Amerikanska Fotbollförbundets verksamhet. I dagsläget har SCF drygt 18 000 utövare i 57 föreningar.

I maj 2019 blev SCF medlem i Riksidrottsförbundet och i april 2022 blev man erkänt som ”recognized förbund” i Sveriges Olympiska Kommitté. Internationellt har man bland annat ett provisoriskt medlemskap i Internationella Olympiska Kommittén.

Källa: Svenska Cheerleadingförbundet

De slopade kraven

Förberedelserna har pågått sedan tidigt i höstas, då deras klubblag Gothenburg Cheer One valdes ut att representera Sverige. Några månader dessförinnan hade de vunnit junior-SM.

– Vi höjde nivån snabbare än vi skulle ha gjort annars, och tränat mycket hårdare inför VM, säger Alva.

– Från samma klubb har vi ett till landslag (seniorlandslaget) som vi tränat väldigt mycket med, vi har kört mer detaljträning och fler repetitioner av våra program än vi brukar, tillägger Hilda.

Vad var det som gjorde att ni till sist tog bronset?

– Det är mycket jobb mentalt för att orka med pressen och det har laget gjort bra, vi är stöttande och ställer inte inte en massa krav, utan har fokus på att ha kul med varandra, svarar Hilda.

– Vi har ändrat tankesätt till att vi vill göra något istället för att vi måste göra det, och det har hjälpt väldigt mycket, tillägger Alva.

– Sen är det all träning, alla timmar vi lagt ner, som gör att vi litar på varandra, vilket man måste göra om man själv ska kunna prestera, säger Hilda.

Alva Valo tror att många har fått en felaktig bild av cheerleading via filmer.
Alva Valo tror att många har fått en felaktig bild av cheerleading via filmer. Bild: Privat

Fördomar mot cheerleading

Få inser vilken målmedveten träning som krävs, tror tjejerna. Ursprungligen hade utövarna i cheerleading enbart till uppgift att stödja andra lag vid olika idrottsevenemang. Men på videoklippet från Orlando syns inget hockeylag, inget basketlag eller lag i amerikansk fotboll – här tillhör scenen enbart cheerleadinglagen.

– Det är inte jättemånga som vet vad cheerleading innebär, många kopplar det nog till filmer där de står och hejar på andra lag. Det är fördomen folk har, säger Alva.

Sporten växer i Sverige, idag finns drygt 18 000 utövare, enligt Svenska Cheerleadingförbundet. Men massmedias intresse är svalt och cheerleading går fortfarande under radarn hos den stora allmänheten. Det har till och med tagit tid för vännerna i den närmsta omgivningen att få en verklig inblick, menar tjejerna.

– Sen förstår jag att att folk inte förstår hur mycket tid som sporten kräver. Vårt mål är att allt ska se lätt ut, inte tungt, allt ska bara flyta på hela tiden. Och det ser väldigt lätt ut, men är jäkligt svårt, avslutar Hilda.

Cheerleadingens historia

Cheerleading har sina rötter från 1860-talet, då publiken började ropa ramsor på idrottsevenemang. Då handlade det bara om att en ensam cheerleader (hejaklacksledare) försökte få igång åskådarna.

I början på 1900-talet utvecklades fenomenet. Lag med cheerleaders sattes ihop, de använde visuella element som skyltar och poms, och hejandet blev mer atletiskt med hopp, volter och stunts.

Under lång tid var det nästan bara män som deltog, kvinnliga cheerleaders blev vanligt först i samband med andra världskriget då männen försvann från universiteten.

I mitten av 1900-talet började cheerleading introduceras i high school och i slutet av 1980-talet startades de första klubbarna utanför skolmiljö.

Källa: Svenska Cheerleadingförbundet

LÄS MER:Stenkullen fortsätter hålla nollan – nu fyra matcher i rad

LÄS MER:Bildextra: Lerumsloppet – är du med på bild?

LÄS MER:119 kvadratmeter stort hus i Lerum sålt till nya ägare

ANNONS