Infrastrukturen som binder samman landet brister. Dålig infrastruktur påverkar företagens möjligheter att växa och anställa och i förlängningen slår det mot sysselsättning och skatteintäkter.
Sverige har länge underinvesterat i infrastruktur och det märks av. När de västsvenska företagen varje år får betygsätta infrastrukturen i sin kommun når endast 8 av Västra Götalands 49 kommuner betyget bra, mycket bra eller utmärkt.
Svenskt Näringsliv har beräknat att underhållsskulden, det vill säga den summa som i dag saknas för att återställa vägar och järnvägar till acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor och utan åtgärder fördubblas den skulden till år 2033.
I Svenskt Näringslivs undersökning Företagens regionala utveckling uppger 13 procent av företagen i Västra Götaland att de också upplever betydande tillväxthinder kopplade till dålig infrastruktur. Resultatet oroar eftersom det är svårt för företag att växa och handla med varor och tjänster utan transporter. Trenden behöver brytas och vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser behöver rustas upp.
Nyligen presenterade Trafikverket sitt förslag till inriktning för nästa nationella plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Myndighetens underlag är gediget men defensivt.
Trafikverket konstaterar att det inte är möjligt att med dagens resurser både underhålla befintlig infrastruktur och genomföra alla investeringar som politiken tänkt sig. Särskilt eftersom nya projekt tenderar att bli både dyrare än tänkt, och försenade.
Verkligheten har kommit ifatt Sveriges infrastruktur, och nu krävs att politiken prioriterar rätt och genomför reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och som gör att fler företag vill investera här. Nyinvesteringar är givetvis välkomna och på sikt helt nödvändiga, men dessa löser inte dagens brister.
Det är dags att få fart på infrastrukturen. Svenskt Näringsliv vill att hela det eftersatta underhållet ska återtas. På sikt blir det billigare än att hantera konsekvenserna som uppstår när underhåll inte görs i tid. Det är ren kapitalförstöring att inte vårda existerande infrastruktur.
Men Sverige behöver även våga prova nya finansierings- och genomförandeformer. Att finansiera infrastruktur med trafikintäkter eller privat kapital kan lösa upp knutar om finansiering. Det kan ge oss mer infrastruktur i tid.
Sverige har behov av en investeringsdriven tillväxt, när nu det finanspolitiska ramverket ses över finns goda möjligheter att rusta upp vår infrastruktur, det skulle ge näringslivet en rejäl skjuts framåt.
Rudolf Antoni, Regionchef Västra Götaland Svenskt Näringsliv
Nils Paul, expert infrastruktur Svenskt Näringsliv
LÄS MER:Grönområde blir byggupplag när Lerum station rivs