Backyard ultra springs på en 6,7 kilometer lång bana, och deltagarna har 60 minuter på sig att genomföra varvet. Sedan är det dags att börja om. Startskottet går nämligen varje hel timme, dygnet runt, så länge det finns löpare kvar.
– Man avgör själv hur mycket vila man vill ha, och hur man lägger upp det. Man går ganska mycket på ett sånt här varv för att spara energi, säger Patrik Johansson från arrangerade löparklubben Jernbrukets Ultra.
Loppet kan egentligen som vem som helst delta i, menar han, då de flesta löpare klarar av att springa sträckan på en timme. Men för att upprepa bravaden om och om igen, krävs dock lite mer pannben.
– Det krävs också att man är van vid att förflytta sig längre sträckor. Man behöver inte ha sprungit, utan man kan ha vandrat länge så att musklerna är vana att röra sig länge, och så att man vet hur mycket energi man behöver.
Springer hela natten
Årets tävling börjar klockan 18 på eftermiddagen, med start och mål vid restaurangen Jernbruket i Floda.
– Att vi har kvällsstart beror på att vi vill att folk ska få möjligheten att uppleva hur det är att springa på en juninatt. För det är en upplevelse i sig att springa när det är så ljust ute, och så länge.
För den som är snabb, finns möjlighet att ta igen sig under natten.
– De som är riktig bra på det här, de lyckas sova 5-7 minuter mellan varven. De sluter ögonen, lägger upp fötterna och somnar till, säger Patrik Johansson.
Vann - efter 41 varv
Fjolårets vinnare Magnus Rabe gick i mål efter 41 timmar och 27,5 mil. Det resultatet tror Patrik Johansson inte att någon slår i år, då man till skillnad från ifjol inte kan locka eliten med ett löfte om en plats i landslaget.
– Men vi har några som gjort över 30 varv förut.
Alla 100 platser är fulltecknade, och bland deltagare finns en lokal löpare – David Strodel från Stenkullen.
– Han har gjort väldigt bra ifrån sig förut, så han kan väl vara en av favoriterna.
Vad är det då som lockar, med att springa långt och längre? Det sociala är en viktig bit menar Patrik Johansson.
– Det är ju en av få tävlingar där en inte alltför bra löpare kan springa och prata med världens bästa löpare eftersom man håller samma hastighet. Annars är det det här med att utmana sig själv, att upptäcka hur man fungerar när det verkligen blir jobbigt och vilka gränser man har. Det är en enorm tjusning.
LÄS MER:Alexander Storåker hedrades med mopedkaravan för fjärde gången
