Nyheten i korthet
Politisk enighet: Olika politiska partier i Lerums kommun har enats om att försöka stoppa nedskärningarna på skolorna.
Ekonomisk oro: Kommunens skolor står inför ett samlat underskott på 25 miljoner kronor, vilket har lett till krav på ekonomisk balans i skolorna.
Förslag till lösning: Ett förslag från oppositionspartierna är att använda fjolårets överskott för att rädda skoltjänsterna som hotas i sparpaketet.
Majoritetens ståndpunkt: Viktor Lundblad, ledare för Moderaterna, menar att det är olagligt att använda överskottet på föreslaget sätt.
Den här sammanfattningen är skriven med stöd av AI-verktyg från OpenAI och har granskats av LT:s journalister.
En del av de politiska partierna som sitter i opposition i Lerums kommun brukar inte vilja samtala med varandra, än mindre samarbeta.
Nu har stridsyxan begravts i en tillfällig vapenvila när de forna fienderna samlas bakom ett gemensamt mål de alla har enats om – att stoppa nedskärningarna på skolorna i Lerums kommun.
– Det är extraordinärt det vi gör här, säger Kajsa Räntfors (L).
Inte mindre än sex olika politiska partier i Lerums kommun, snudd på hälften av kommunens förtroendevalda, ställer sig nu bakom ett gemensamt uttalande i hopp om att sätta punkt för de kraftiga sparkraven. Det omfattar totalt 25 av 51 mandat i kommunfullmäktige.
”Var och en står för uttalandet för sig själv.”
Miljöpartister och kristdemokrater, centerpartister och sverigedemokrater, liberaler och vänsterpartister har alla undertecknat det gemensamma uttalandet – en skarp kritik och uppmaning riktad till de styrande partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna, att agera.
– Ska man göra nedskärningar någonstans ska man inte göra det i kärnverksamheten, säger Glenn Sjögren (SD).
– Moraliskt är det här helt… Vi riskerar glädjen med skolan. Vi riskerar incitamentet med glädjen och kvaliteten på skolan. Risken är att man demoraliserar, säger Suzanne Parenius (C) om det varslade sparpaketet.
Nedskärningar på kommunens skolor
Det var två månader sedan som LT avslöjade att omkring 50 heltidstjänster hotas på kommunens skolor, det enligt anonyma källor med god insyn i skolans verksamheter och interna dokument.
De kraftfulla sparåtgärderna kom ur ett chockbesked i fjol – att skolorna i Lerums kommun går med ett samlat underskott på runt 25 miljoner kronor. Nu ställs hårda krav på att skolorna ska hamna i ”ekonomisk balans”.
Grundskolechef Anders Hurtig har inte velat uttala sig om hur många tjänster som kan bli övertaliga, han vidhåller än i dag att förhandlingar pågår och att ett slutlig resultat väntas i maj.
Tommy Carlsson, ordförande i fackförbundet Sveriges lärare Lerum, menade att det både kan bli fler eller färre än 50.
– Oavsett om det blir en stor eller liten övertalighet så är det inte bra, sade han.
Så några veckor senare presenterades en överblick av det kommande sparpaketet för politiker i Lerums kommun. Det stipulerade bland annat att visstidsanställda kommer att tvingas sluta och anställda som går i pension inte kommer att ersättas.
Därtill kunde ”varsamma” organisationsförändringar spara in 11,7 miljoner kronor, nämnde planen utan att specificera vad det innebär. Totalt beräknas åtgärderna kunna spara i 31,7 miljoner kronor om den genomförs, heter det vidare.
Skolan ett gemensamt mål
LT pratade i februari med flera anställda på skolor i Lerums kommun som oroades över framtiden.
– Det kommer drabba de barn som kämpar mest, sade en av flera anonyma skolanställda i Lerums kommun som LT pratade med.
Samtidigt fick politiker i utbildningsnämnden ett mejl från en påstådd rektor som larmade om digra konsekvenser för undervisningen om de varslade nedskärningar genomförs.
Nu oroas även politiker, som alltså sett sig nödgade att gå samman med sina motståndare för att förebygga ett kommande stålbad i skolan.
Men de är noggranna med att inte kalla det för samarbete.
– Var och en står för uttalandet för sig själv. Olika partier vill inte samarbeta med varandra, så alla är noggranna med att alla tycker samma sak, men tycker det oberoende av varandra, säger Christian Eberstein (KD).
Suzanne Parenius (C) fyller i:
– Skolan är ett gemensamt mål för alla.
Kajsa Räntfors (L) tar till orda:
– Barn är vår framtid och måste ha bra förutsättningar för att lyckas och komma ut i arbetslivet.
Samtliga undertecknande partier är eniga om att det måste skjutas till mer pengar till skolan för att stoppa nedskärningarna.
KD: Tidigare vinst kan rädda tjänsterna
När LT träffar representanter från fyra av oppositionspartierna uttrycker de samstämmigt att det är möjligt att skjuta till mer pengar till skolorna – det handlar bara om prioriteringar, menar de.
– Det går att hitta medel. Eller också kanske man får göra avkall på vissa saker. Man kanske inte behöver ha en budget i balans, säger Christian Eberstein (KD).
Han föreslår att låta skolorna få ta del av fjolårets oplanerade överskott, som totalt ligger på 27,8 miljoner kronor. Det är en ekonomisk rockad som har gjorts tidigare, menar han.
– Jag förstår att det är osannolikt, men det är möjligt i teorin.
Han fortsätter:
– Låt oss ta det oplanerade överskottet och låt oss bokföra de pengarna så att de kommer skolan till godo!
När han själv var kommunalråd, under förra mandatperioden, gjorde Allianspartierna på samma sätt med saneringen av reningsverket, berättar han. Men för att det ska vara möjligt nu måste ett beslut i kommunfullmäktige stoppas under torsdagskvällen: Fastställandet av fjolårets årsredovisning.
– När det är fastställt är pengarna låsta. Efter det går de inte att använda, då är det kört, säger Christian Eberstein.
M: Inte lagligt
Viktor Lundblad (M), kommunstyrelsens ordförande, menar att det strider mot kommunallagen att använda fjolårets oplanerade överskott på det sättet.
– Det är olagligt att göra det. Och hade man kunnat göra det hade man kunnat göra kommunen bankrutt, och då hade vi behövt höja skatten, säger han.
Vad tänker du om oppositionens påstående att pengarna finns?
– De är svaret skyldiga att uppge vilka pengar. Pengarna finns inte. Kapitalet (överskottet) använder vi till framtida skolor och liknande. Om man vill tvinga fram ett underskott är det en skattehöjning de vill tvinga fram, svarar Viktor Lundblad.
I fjol införde Lerums kommun en särskild sparbörs där överskott från forna år kan placeras, en så kallad resultatutjämningsreserv (Rur).
Men kriterierna är hårda för att få använda pengar ur Ruren, förklarar Viktor Lundblad – bland annat ska det vara ett speciellt konjunkturläge i landet. Så är det inte nu, men en lagändring är på gång för att förenkla uttag, berättar han.
– Balanskravet i kommunallagen förbjuder oss att göra det. Men skulle det gå kommer vi gå med ett underskott, och det är vi skyldiga att åtgärda inom tre år. Det kan vi göra på två sätt, det ena är att sänka våra kostnader, det vill säga att säga upp människor, och det andra är att höja skatten. Och det vet jag att vissa partier i oppositionen vill, till exempel Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Vad tänker ni i majoriteten om en skattehöjning för att rädda skolan?
– Det är bara dåliga politiker som höjer skatten. Vi har haft en situation 2023 där invånare såg sina besparingar försvinna och avgifter höjas. Ska vi samtidigt ta ännu mer pengar från deras plånböcker, det tycker inte vi är rimligt, svarar Viktor Lundblad.
Så fortsätter han:
– Jag tycker man ska akta sig för lätta svar på svåra problem. Ett lätt svar är att man kan skjuta till mer pengar, men på lång sikt innebär det att vi utarmar den ekonomi vi har. Det är klart att man kan tillåta sig själv att tänka så i opposition, men är man styrande är det ett ansvarslöst och populistiskt förslag.
Flera tjänster hänger i luften
Viktor Lundblad berättar vidare att kommunen nu håller på att göra organisationsanpassningar inom skolan.
– Vi testar alla anställningar och ser om det finns behov på en annan skola. I vissa fall finns det en övertalighet och då sägs de upp, säger han och fortsätter:
– Vi behöver se till att vi har en budget i balans i utbildningsnämnden och det kommer vi att ha år 2025. Då kommer utgifterna i skolan vara i paritet med inkomsterna vi har.
Kommunfullmäktige startade klockan 18 under torsdagen. Det blev en hätsk debatt som slutade i att årsredovisningen återremitterades av en samlad opposition, med yrkandet att låta fjolårets oplanerade överskott gå till skolan. Nu tvingas kommunstyrelsen fatta ett nytt beslut om årsredovisningen.
– Det som i praktiken kommer att hända är att majoriteten inte kommer att vilja göra några justeringar, och då kan vi inte begära minoritetsåterremiss igen. Men vårt syfte med detta är att peka på att en stor grupp från höger till vänster tycker att det finns en vits med att rädda skolan, säger Christian Eberstein.
Oppositionens uttalande i sin helhet
”Just nu står vi inför en akut kris i Lerums kommuns skolor. Att lägga besparingskrav på skolan är orimligt. Nu måste majoriteten (Moderaterna och Socialdemokraterna) tänka om. Kommunen har under de senaste fem åren samlat ett rejält överskott. Det är orimligt att skära ner på personalkostnader när vår kommun faktiskt måste satsa på skolan.
Moderaternas och Socialdemokraternas skolpolitik kommer mest troligen att leda till att kompetenta lärare lämnar Lerum. Skolan som arbetsgivare i kommunen får ett dåligt rykte men det allvarligaste är att barnen inte får sina behov tillgodosedda. Det leder till att barnen får sämre grundförutsättningar framåt.
Det finns en lösning! Ta omedelbart bort sparkraven från skolan. En budget kan räddas på olika vis, men barn som inte får möjlighet till en fungerande skolgång och pedagoger som lämnar Lerum är svåra att få tillbaka. Vi, samtliga oppositionspartier i kommunen från höger till vänster, uppmanar majoriteten att tänka om.”
MP, V, KD, C, L och SD.
LÄS MER:Barn skar sig – på Ljungviksskolans trasiga klätterställning
LÄS MER:Skolvärden Darko sägs upp från Rydsbergsskolan i Lerum – efter 25 år
