Underhållet av byggnaderna på Nääs slottsområde har varit eftersatt under många år, och orsaken är brist på pengar. Situationen är allvarlig. Men nu finns hopp. Maria Sidén är vd på Nääs slott sedan några år. Och är det någon som kan få skutan på rätt köl igen är det hon.
Maria Sidén har en gedigen bakgrund inom arbete med kulturhistoriska byggnader, och kommer senast från jobbet som vd på Tjolöholms slott.
Förstod du hur illa det var på Nääs när du tackade ja till jobbet?
– Ja, det gjorde jag. Jag visste att det skulle bli en utmaning, men jag ville gärna ta mig an den, för det är viktigt att byggnaderna bevaras till eftervärlden. Det här är en fantastiskt fin plats, säger hon och tittar ut över slottsområdet.
Akut läckage på flera håll
För att få en överblick på exakt vad som behövde göras, och i vilken prioriteringsordning det skulle ske, beställde hon en förstudie för vård- och underhållsplan. Den blev klar för drygt ett år sedan, och där står det bland annat att det i stora slottsbyggnaden är fuktvandring i väggarna i kök och källare. Det står också att det är sättningsskador i växthusrummen. Bland det som behövde åtgärdas akut fanns läckage vid en av takkuporna. Läckan hade resulterat i en fuktskada i takkonstruktionen i pigkammare på vinden och bjälklaget under så att taket på våningen under också var fuktskadat.
Även de flesta andra byggnader hade stora problem på grund av tidens tand och inte minst vatten. Allt är dock inte akut utan mycket får vänta, framför allt för att det inte finns pengar till att åtgärda allt med en gång.
Taket på Lekhuset genomruttet
Just nu håller snickare på och renoverar olika delar på Lekhuset, arbetet görs i samråd med Ylva Nordström, Acanthus Arkitektur och kulturvård. Hon är byggnadsantikvarie och arbetar på uppdrag av länsstyrelsen. När snickaren Andreas Nielsen skulle ta sig an Lekhusets tak var det tydligt att det läckte in i mycket hög utsträckning, det var vatten i hinkar på golvet inne i byggnaden.
– Och taket var så genomruttet att jag trampade rakt igenom, säger han.
Maria Sidén konstaterar med en menande blick:
– Oj, det var verkligen inte bra. Men det ger ju en tydlig bild av hur illa det är.
Nääs slott har en ekonomiskt svår sits. Många andra slott drivs i kommunal eller statlig regi och får stort ekonomiska stöd från kommun, region eller stat. Lerumsslottet drivs av en ideell stiftelse, August Abrahamsons stiftelse, med lite ekonomiskt stöd.
Miljontals kronor skjuts till
Maria Sidén är dock fast besluten – arbetet ska på något sätt ska göras. Hon har övertygat Lerums kommunpolitiker om att avsätta två miljoner kronor per år i tre år, totalt sex miljoner kronor, för renoveringsarbeten på slottsområdet. Det kan tyckas som en hög summa men byggnaderna är så eftersatta att den är långt ifrån tillräcklig. Länsstyrelsen har också beviljat medel. Men inte heller det innebär att allt som behöver göras kan göras.
Delar av arbetet görs av ideella krafter. Eftersom det handlar om kulturminnesmärkta byggnader finns dock stora krav på hur renovering får genomföras. Sedan hjälper elever från olika utbildningar till också, till exempel kommer elever från konservatorsutbildningen i Göteborg årligen till Nääs för att hjälpa till med något projekt inomhus i slottet.
Maria Sidén förundras över att Nääs inte har högre ställning nationellt.
– Jag tycker att det finns en stor förundring och förståelse utomlands för arvet med bland annat slöjdseminariet på Nääs, konstaterar hon.
Internationellt intressant klenod
Det är till exempel många internationella forskare som besöker Lerum på grund av slottet.
– Snart ska vi få besök av isländska forskare som ska titta på Nääs slotts koppling till William Morris, en av de engelska förgrundsfigurerna till Arts and crafts-rörelsen, och undersöka vilken påverkan det har haft på Island. Jag vet inte exakt vad det är de ska göra här men någon orsak finns det till att de vill komma hit, och de är så välkomna, säger Maria Sidén.
När hon arbetade på Tjolöholm fick hon bland mycket annat besöksantalet att öka från 250 000 till 500 000. Ett mål hon tror är nåbart för Nääs slott också, som idag har ett besökstal på cirka 250 000 per år. Fler besökare betyder, i bästa fall, mer pengar i kassan.
– Och Nääs är en klenod som förtjänar nationell och internationell uppmärksamhet, slår hon fast.
LÄS MER:Kak- och soppbuffé på slottet – på forna tiders vis
Nääs slott
Människor har bott på området sedan bronsåldern, och från slutet av 1500-talet går det att se vem som har ägt fastigheten. En ägare som gjorde stort avtryck var köpmannen Peter Wilhelm Berg, som grundade Nääs fabriker, och som köpte Nääs i början av 1800-talet.
Mellan 1868 och 1898 ägdes Nääs av köpmannen August Abrahamson. Han blev den siste private ägaren av Nääs. Under hans tid grundades ett slöjdseminarium på Nääs som blev världsberömt. Sedan Abrahamson gick ur tiden 1898 ägs och förvaltas Nääs egendom av August Abrahamsons Stiftelse.
Slottet har en unik interiör, som har stått orörd sedan 1898.
Området är också känt för midsommarfirandet, som har hållits på Nääs sedan slöjdskolan startades i slutet av 1800-talet. Firandet hålls fortfarande årligen och är ett levande kulturarv.
Slottet och slottsområdet har varit inspelningsplats för många tv-serier, till exempel Vår tid är nu.
Källa: naas.se
