I december fick alla hushåll som till sommaren bott två år eller mer i kommunens genomgångsbostäder ett brev. Senast den 30 juni måste de flytta och lämna ifrån sig nycklarna, var beskedet.
61 hushåll, varav 14 barnfamiljer berörs.
Bedrövligt, anser Lerumsbon Linda Ericsson som lärt känna några av familjerna då deras barn går i samma klass som hennes son.
– De är helt förstörda. De försöker allt de kan att hitta andra boenden. Och det är en stor oro för barnen, som vet att de kanske inte får bo kvar i Lerum och måste lämna alla sina kompisar, fotbollsklubbar och allt vad det är, när de precis har landat.
Vågar inte medverka i media
Själva vill ingen av familjer längre uttala sig i media. Det efter att ett av hushållen, en tiobarnsfamilj som kom till Sverige som FN-kvotflyktingar 2021, berättat om sin situation i Göteborgs-Posten och fick påhälsning av den läsarfinansierade frilansjournalisten Joakim Lamotte.
– Han kom hem till dem och knackade på. Sen la han ut en intervju med pappan på Twitter, där han frågar varför de har så många barn, och om de bara är här för att dra in barnbidrag och leva på det, säger Linda Ericsson om orsaken till att familjerna nu inte vill ställa upp på fler intervjuer.
I upp till fem år trodde flera familjer att de skulle få stanna. Några har redan bott längre i bostäderna än så.
– Det kan man väl köpa, att man inte ska bo så länge i dem. Men det har ju kommunen låtit dem göra för att det inte finns någonstans för dem att flytta. Det är ju väldigt ont om lägenheter i kommunen, och på två år kommer du ingenstans i bostadskön, säger Linda Ericsson.
Lämnat in medborgarförslag
På grund av bostadsbristen kommer många att flytta någon annanstans, tror Linda, och kanske hamna i mer segregerade områden. Lerums kommun borde ta ett mer långsiktigt ansvar för integrationen, menar hon.
– I Lerum har vi möjlighet att integrera nya svenskar på ett så himla bra sätt. Här kommer de med svenskar i svenska klasser, och de kommer in i samhället på ett bra sätt. De får möjlighet att skaffa ett svenskt nätverk.
Tillsammans med flera pedagoger på barnens skola har Linda Ericsson engagerat sig i de berörda barnfamiljerna, och lämnat in ett så kallat medborgarförslag till kommunen. Lerums kommun bör liksom Göteborg låta barnfamiljer bo kvar i sina genomgångsbostäder i minst fyra år, eller låta dem ta över hyresavtalet, lyder förslaget som går att rösta på fram till den 27 april.
– Om minst 500 personer röstar måste kommunen behandla förslaget.
Bostäder behövs till nya flyktingar
Att man beslutat att införa striktare regler, och inte längre erbjuder nyanlända flyktingar att bo kvar efter de två år som bosättningslagen kräver, beror på omvärldsläget menar kommunstyrelsens ordförande Viktor Lundblad (M). Bostäderna behövs för att kunna ta emot nya flyktingar som anvisats till Lerum och flyktingar från Ukraina, liksom andra behövande.
– Det handlar ju om att vi ska kunna ta emot fler. Är det så att vi inte håller på etableringstiden, det vill säga två år, då kommer våra chanser att ge nya nyanlända möjlighet att etableras och integreras i Sverige försämras. Deras boendesituation ska inte bli sämre än tidigare nyanländas, säger han.
Är två år en rimlig tid för att hitta en egen bostad?
– Jag tycker att två år är en rimlig tid. Sedan är det egentligen inte jag som gör den bedömningen utan det är vår kammarrätt.
Viktor Lundblad syftar på domar från 2018 och 2019 där kammarrätten slår fast att det inte bryter mot bosättningslagen att säga upp nyanländas bostadskontrakt efter två år.
Andra kommuner, som Göteborg, har beslutat att låta barnfamiljer stanna i upp till fem år. Kan inte Lerum fatta ett liknade beslut?
– Göteborg har ungefär tio gånger så stor befolkning som vi har, vilket också innebär att man har en mycket större allmännytta. Vi har en allmännytta också, Förbo, och de ger oss också lägenheter för de här ändamålen varje år. Men det är inte i samma omfattning, de musklerna har inte vi som kommun.
Hur ser ni på möjligheterna för 61 hushåll att hitta nya bostäder i Lerum samtidigt?
– De är naturligtvis väldigt välkomna, om de här personerna väljer att fortsätta bo kvar i Lerum. Men ingenting i lagen säger att det måste vara i Lerum.
Barnfamiljer kan behöva lämna skola och föreningar. Hur ser du på ert ansvar för integrationen?
– Alternativet är att nyanlända som blir anvisade till Lerums kommun inte har något boende. Jag tänker att det är värre. Det är en intressekonflikt vi behöver ta ställning till. Och här har vi helt enkelt valt att säga att genomgångsbostäder som är till för att emot nyanlända också ska göra det.
”Ska ha tak över huvudet”
De hushåll som inte lyckas ordna eget boende när det är dags att lämna in nycklarna, kommer dock inte att stå utan tak över huvudet, lovar Viktor Lundblad.
– Socialtjänstlagen och barnkonventionen fastställer ju att de ska ha tak över huvudet. Och det ska vi garantera, vilket vi också gör enligt de lagkrav som ligger på oss.
Kan det betyda, rent praktiskt, att kommunen ändå behöver ordna en bostad?
– Ja, så kan det vara.
Bosättningslagen
2018 infördes bosättningslagen. Den innebär att alla kommuner i Sverige är skyldiga att ta emot ett visst antal nyanlända, som har fått uppehållstillstånd, och ordna bostad till dem.
Bosättningslagen ger rätt till bostad i två år. Några kommuner har valt att utöka tidsramen, däribland Göteborg som låter enskilda bo kvar i fyra år. Barnfamiljer får bo kvar fem år.
Lerums kommun har 250 genomgångsbostäder varav 141 är lägenhetsliknande bostäder.
2023 har Lerums kommun blivit anvisad 31 personer enligt bosättningslagen och 102 skyddssökande från Ukraina enligt massflyktsdirektivet.
Källa: Migrationsverket/GP
LÄS MER:Nyanlända i Lerum ska få hjälp med svenskan och att få jobb
LÄS MER:Tillsammans gick det – nästan alla flyktingar har jobb
LÄS MER:Politikerna lade ner råd utan att prata med deltagarna
