Delårsrapporten för Lerums kommun ska behandlas på torsdagens kommunfullmäktige. Och om prognosen stämmer blir det ett överskott på 86,2 miljoner kronor.
Det positiva resultatet beror främst på högre skatte- och statsbidragsintäkter än planerat. Till exempel fick kommunen 12,1 miljoner kronor i elprisstöd.
Men varför är skatteintäkterna högre än väntat?
– Kommunens skatteintäkter är beroende av antalet arbetade timmar. Antalet arbetade timmar har inte minskat såsom Sveriges kommuner och regioner, SKR, antog i samband med att budgeten antogs, det vill säga att konjunkturläget har blivit något bättre än förväntat, svarar Viktor Lundblad, moderaternas kommunalråd, och utvecklar:
– Detta beror främst på att den förväntade lågkonjunkturen förskjutits i tid och väntas bottna under 2024, istället för under 2023 som tidigare antagits av SKR. Arbetslösheten i Lerum är lägst i Sverige vilket bidrar till att skatteintäkterna växer mer än förväntat.
Han konstaterar också att:
– Senare i år, när årsredovisningen levereras, kommer vi fatta beslut vad vi eventuell ska göra med dessa pengar om prognosen stämmer.
Är det odelat positivt med ett högre överskott?
– Ett högre överskott än planerat ger Lerums kommun förbättrade möjligheter att finansiera investeringar med egna medel utan att behöva låna mer än vad som är absolut nödvändigt. På detta sätt minskas kommunens räntekostnader vilket ger mer medel att satsa på kärnverksamheten. Så ett högre överskott ger kommunen än bättre förutsättningar att långsiktigt ge invånarna i Lerum en god samhällsservice.
Lerums kommunen har en stark investeringstakt, vilket har inneburit att kommunen har behövt låna ytterligare 100 miljoner kronor.
Vilka är investeringarna som har medfört de högre lånen?
– Lerums kommun genomför stora satsningar för att vidareutveckla service åt de som bor, verkar och vistas i Lerums kommun. Exempel på större investeringar under år 2023 i enlighet med vår strategiska planering är den pågående ombyggnationen av Torpskolan, Berghults skola samt Olstorps förskola. Detta är tre exempel på projekt som långsiktigt kommer att bidra till ett än bättre Lerum och som är i linje med strategin att kontinuerligt vidareutveckla vår satsning på barn- och unga, svarar Viktor Lundblad.
Skulderna uppgår till cirka 61 500 kronor per invånare.
Är du nöjd med summan kommunen har i lån?
– Vi är och vill vara en expansiv kommun. I enlighet med vår strategi och budget 2023 ska vi satsa på att vidareutveckla Lerum bland annat genom strategiska investeringar. En ökad belåning medför givetvis ökade räntekostnader men också en möjlighet att göra Lerum än mer attraktivt. Inom ramen för vår styrning har vi löpande kontroll på upplåningen och prövar noga allt upplåningsbehov. Lerums kommuns lån per invånare uppgår till cirka 58 tusen kronor per invånare för år 2022. Detta är lägst jämfört med alla kommuner inom Göteborgsregionen.
– Och även med planerade investeringsnivåer för år 2023 ligger Lerums kommun väl till jämfört med kommunerna inom Göteborgsregionen.
Hur är storleken på Lerums kommuns lån per invånare jämfört med andra kommuner i regionen?
– Kommunens lån per invånare är lägst av samtliga kommuner inom Göteborgsregionen för år 2022. Även om kommunens andel av lånen i det delägda bostadsbolaget Förbo inräknas så är upplåningen relativt andra kommuner låg, cirka 72 800 kronor per invånare.
Det är endast tre nämnder som gör ett sämre resultat än väntat: överförmyndarnämnden, miljö- och byggnadsnämnden och utbildningsnämnden. Orsakerna i de två första fallen är högre kostnad än väntat för gode män och lägre intäkter för bygglovsärenden. När det gäller utbildning har de kommunala förskolorna och grundskolorna en ansträngd ekonomi, vilket bland annat beror på högre personalkostnader än budgeterat. Även gymnasiet har en ansträngd ekonomi, med ett lägre söktryck än budgeterat till natur- och teknikprogrammet, vilket innebär lägre intäkter från elevpengen.
LÄS MER:57 elever i kommunens grundskolor är hemmasittare
LÄS MER:Ljungviksskolans rektor svarar på kritiken mot skolan
