När Skolinspektionen gjorde en kvalitetsgranskning på Ljungviksskolan i Gråbo i årskurserna 4–9 blev det bakläxa.
Inspektörerna bedömde skolans arbetssätt inom fyra områden: Rektors ledarskap, undervisning, trygghet och studiero samt bedömning och betygsättning. Resultatet lämnades i tre grader. Bäst är om skolan i hög utsträckning uppfyller kriterierna, lite sämre om den i flera delar uppfyller dem och sämst om den i låg utsträckning uppfyller dem.
Som Lerums Tidning har skrivit tidigare blev bedömningen för Ljungviksskolan lägsta betyg i de tre områdena: rektorns ledarskap, trygghet och studiero samt bedömning och betygsättning. Inte heller när det gäller undervisningen får skolan toppbetyg utan det mittersta omdömet, att undervisningen i flera delar främjar elevernas möjlighet att nå läroplanens mål.
När det gäller trygghet konstaterar inspektörerna till exempel att det finns ett otillräckligt arbete för att skapa en trygg miljö för eleverna.
Skolinspektionen hänvisar dessutom till nationell statistik som visar att resultaten för Ljungviksskolans elever har sjunkit drastiskt i flera ämnen under några år. De skriver:
”Rektorn framhåller att dessa skillnader delvis beror på pandemin samt att det finns orsaksfaktorer hos eleverna och vårdnadshavares inställning till skolan, men har inga förklaringar med koppling till arbetet på skolenheten som hur undervisningen genomförs och de förutsättningar som finns i verksamheten.”
Vill svara skriftligt
Skolans rektor Robin Ruus vill inte ses eller höras utan väljer att endast besvara frågor via mejl.
Hur kändes det när du såg resultatet?
– När jag såg resultatet från Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning var det i första hand inte känslor som väcktes utan det var snarare tankar om arbetet framåt som växte ytterligare.
Var resultatet väntat?
– Det var inte helt oväntat, då vi redan i vårt systematiska kvalitetsarbete hade identifierat områden som vi behövde arbeta mer med.
Vad är det som har gått snett?
– Utbildning är komplext, och resultat påverkas av flera samverkande faktorer, precis som Skolinspektionen identifierat i sin regelbundna kvalitetsgranskning.
Vad gör du för att förbättra verksamheten?
– Vi har vidtagit åtgärder inom alla områden och kommer även vidta fler framöver. Vissa åtgärder, exempelvis att vi från och med detta läsår är en mobilfri skola, är konkreta och effekten och utförandet syns direkt. Andra åtgärder, exempelvis justeringar som vi kommer göra i vårt analysarbete, är mer abstrakta och effekten kommer på sikt. Samtliga åtgärder kommer vi att redovisa för Skolinspektionen.
Lägst betygsgenomsnitt
Det är dessutom så att Ljungviksskolan hamnade i botten när det preliminära genomsnittsbetyget för niondeklassarna i kommunens kommunala högstadieskolor redovisades, något som Lerums Tidning har haft en artikel om tidigare.
Varför hamnar Ljungviksskolan i botten?
– Snittmeritvärde är ett av flera värden vi tittar på i vårt analysarbete. Utbildning komplext, och enskilda värden säger givetvis någonting, men det är viktigt att vi ser till helheten och väger in olika bakgrundsfaktorer.
Vill ni förbättra placeringen?
– Vi strävar efter att erbjuda våra elever utbildning av hög standard. Åtgärderna kommer att öka sannolikheten att bland annat snittmeritvärdet kommer att vara högre kommande år.
Hur ska detta ske i så fall?
– Som tidigare nämnt har vi infört vissa åtgärder som kommer att ge effekt på kort sikt och andra på lång sikt.
Har du något annat du vill säga med anledning av detta?
– Vår skola har kompetent personal och en stor grupp engagerade elever. Tillsammans med stödjande föräldrar, som aktivt stöder oss i vårt arbete, är vi övertygade om att detta kommer att leda till en positiv utveckling.
LÄS MER:Gråboskolan får bakläxa av skolinspektionen
LÄS MER:Här är skolan där eleverna gick ut med bäst betyg
LÄS MER:Efter bombhotet mot Ljungviksskolan i Gråbo – extra polisstöd
Ljungviksskolans bedömning
Rektors ledarskap
Rektorn leder och styr i låg utsträckning skolans utveckling.
Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:
• Rektorn behöver i sin analys av skolenhetens samlade resultat sätta dessa i relation till de förutsättningar lärarna får och till undervisningens genomförande samt utifrån denna analys besluta om och genomföra utvecklingsåtgärder.
Undervisning
Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns.
Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:
• Rektorn och lärarna behöver utveckla varierade metoder och arbetssätt så att eleverna ges inflytande och görs delaktiga i planering och utvärdering av undervisningen.
Trygghet och studiero
Skolan arbetar i låg utsträckning så att utbildningen präglas av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete.
Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:
• Rektorn behöver tillsammans med lärarna och i delaktighet med eleverna arbeta samlat för att öka studieron genom att skapa gemensamma förhållningssätt och strategier.
Bedömning och betygssättning
Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och omdömen ges i låg utsträckning.
Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:
• Rektorn behöver se till att lärare tillsammans diskuterar hur de allsidigt och kontinuerligt kan utvärdera och bedöma elevernas kunskaper genom tydliga strukturer för sambedömning i alla ämnen.
Källa: Skolinspektionen
